Till nästa möte med bokklubben Bokbubblarna ska vi prata om en klassiker i nytt format, nämligen serieversionen av Svindlande höjder av Emily Brontë. Eftersom jag inte riktigt kommer ihåg om jag läst boken tidigare, bara att den stått på ett gäng litteraturlistor, kan jag inte avgöra om Seán M. Wilsons bearbetning av texten är bra, men den känns välgjord. Inga logiska luckor i alla fall, men inte heller en speciellt lättläst text. Översättningen är gjord av Maria Fröberg flyter fint.
Serieformen gör att bilderna får stå för miljön medan texten blir till stor del i dialogform. Det funkar bra tycker jag. Illustrationerna av John M.Burns passar den klassiska texten och de är lika dystra och mörka som innehållet i Brontës första och enda bok. Lite svårt är det inledningsvis att hålla koll på personerna och vilka relationer de har till varandra. Troligen för att personbeskrivningarna är väldigt knappa. Så snart jag fått koll på dem flyter läsningen på riktigt bra.
Jag har läst fler av de klassiska seriealbum som Argasso gett ut. Frankeinstein av Mary Shelley är den enda av dem där jag både läst förlagan och den tecknade versionen. Då höll sig seriealbumet väl till originalhistorien.
Det hade varit grymt att ha dessa seriealbum i engelskundervisningen på originalspråk!
Jag läser Jane Eyre nu, och efter att ha sett ditt inlägg har jag även lånat hem den i serieformat. Tack för tipset!
Den är om möjligt ännu mörkare än den här, men snygg!