Frälsningsarmén av Abdellah Taïa är en tunn bok med stort innehåll. Om en ung man som söker kärlek, men får något annat. Eller är det kanske kärlek ändå? Om brodern som är en förebild, om den äldre mannen som ger honom kärlek och möjligheten att börja om i ett nytt land. Om det som kallas […]
Jag har liksom Lyran börjat nytt jobb i veckan och hänger på veckans tematrio nu när jag tagit helg. Jag har bytt arbetsplats inom kommunen, från gymnasiets introduktionsprogram till en ”vanlig” grundskola, en vad det verkar riktigt bra sådan. Veckan har varit riktigt bra vecka och trevliga, hjälpsamma kollegor har verkligen fått mig att känna
Tematrio – Yrkestitel Läs mer »
Jag tycker att Nanna Johansson är ungefär hur bra som helst och det är utgångspunkten för min text om hennes senaste bok Välkommen till din psykos. Är du en medelålders man som röstar på moderaterna kanske du inte är av samma åsikt. Det utdelas nämligen en hel del sparkar uppåt och de som har makten
Välkommen till din psykos Läs mer »
Tala om rivstart. Hösten kom så plötsligt och sommaren känns redan långt borta. I augusti har jag knappt läst någonting hittills och det lär inte bli bättre under resten av månaden. Nu börjar jag redan känna en lässtress som inte handlar om att böckerna läggs på hög, utan mer om att jag mår riktigt dåligt
Hur ska jag hinna läsa? Läs mer »
Under semestern läste jag Mannen som glömde sin fru av John O’Farrell, en charmig bok med en huvudperson som lika gärna hade kunnat tillhöra Nick Hornbys persongalleri. Nu är det inte bara sin fru som huvudpersonen Vaughan glömmer, utan faktiskt precis allting. Han vet inte vem han är eller vad han heter, alla minnen är
Konsten att börja om Läs mer »
Åren i Paris av Paula McLain är en bok som tog mig med storm och det hade jag inte väntat mig. Kanske lite, då jag läste ett annat blogginlägg som inleddes ungefär som det här. Jag är vansinnigtglad att jag läste det inlägget, trots att jag nu lyckats glömma vem som skrev det, annars hade
Efter förra boken jag läste om Harry Hole, Pansarhjärta, var jag grymt besviken, men nu är Jo Nesbø tillbaka i god form. Han skriver underhållande och spänningen är stor. Jag läste Gengångare hur snabbt som helst och det är ett gott betyg. Visst är Harry Hole lite väl likt Rambo, han syr till och med
Välkommen tillbaka Harry Läs mer »
Det är lurigt med författare som följer en mall och sedan försöker gå lite utanför den. Jag är dock glad att få läsa en lite mörkare bok av Sarah Dessen, med en lite vresigare huvudperson än vanligt. Remy har, liksom många andra i Dessens böcker, ett ovanligt namn. I detta fall döpt efter en konjak.
Men jag har inga planer på att sno brudgummen. Möjligen bruden, för hon är nämligen den finaste vän jag har och har varit så i mer än 20 år. Ett stort grattis till Jessica och Jon idag.
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
