Nån slags fredagslängtan

Det är torsdag, men jag ger mig ändå på Bokomaten-Viktorias fredagsenkät från förra veckan. Nu när den värsta stressen har lagt sig och blogglusten ska lockas fram är en enkät precis vad jag behöver.

1. Vad läser du just nu?

Jag har bantat mina pågående böcker till tre och läser Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson, Left neglected av Lisa Genova och I huvudet på Colin Fischer av Ashley Edward Miller och Jack Stentz. Tre mycket olika böcker som alla fascinerar, men av helt olika anledningar.

2. Vad tänker du ge dig på härnäst?

Läslusten börjar i alla fall sjuda, men det går fortfarande ganska så långsamt. Listan med böcker som jag vill läsa blir således ständigt längre. Av de böcker som står på tur lockar Manne Fagerlinds Mina drömmars land och En av oss sover av Josefine Klougart mest.

3. Poirot eller Miss Marple?

Definitivt Miss Marple. Jag har alltid haft svårt för Poirot. Knappt så att jag vågar erkänna det, men så är det.

4. Sherlock eller James Bond?

Jag har också väldigt svårt för James Bond. Har genomlidit några filmer för att blidka maken, men det var länge sedan då jag fortfarande ville impa på honom. Sherlock har jag faktiskt inte någon relation till alls direkt, mer än några få möten för mycket länge sedan, men jag väljer honom ändå.

5. Nämn en bok som utspelar sig i London

Jag har försökt komma på en bok där staden faktiskt har betydelse för handlingen och fastnade då för en ganska gammal bok om en man som slår vad om att han ska besöka alla tunnelbanestationer under en dag, dessutom dagen då han egentligen borde gifta sig. Saken är bara att jag inte för mitt liv kan komma på titeln. Jag ser till och med omslaget framför mig. Så frustrerande. Hjälp!

Annars är Nick Hornby mycket London för mig, så jag väljer hans A long way down, som blir film i år. Den tänker jag se trots att Pierce Brosnan är med.

MV5BMTc0MTg0MDI2Ml5BMl5BanBnXkFtZTgwNzM4MDYwMTE@._V1_SX214_

 

 

7 reaktioner på ”Nån slags fredagslängtan”

  1. Vad allt gjorde man inte för att imponera på blivande (oäkte) maken när det begav sig …:)
    Själv följde jag till och med med honom på korpfotbollsmatcher. Korpfotboll! För vuxna! Då är man kär.

    1. Korpfotboll för vuxna, ja hur kär får man bli? Själv följde jag med min käre make på en gitarrkonsert med pling-plongig modern musik i en kyrka. På första dejten. Så o-Linda det kan bli. 🙂

  2. Jag tror också att det är ”Tunnel Vision”. Den var ju jättebra! Nej, fy för James Bond.

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen