Låt vargarna komma

Det är 80-tal och AIDS är en ny, främmande och fruktansvärd sjukdom. Konstnären Finn Weiss är en av de drabbade. När han dör drabbas också de som älskade honom.

För June är förlusten av en älskad morbror och gudfar enorm. Han var den enda som riktigt förstod henne och nu är han borta. Kvar finns självklart alla minnen och så en tavla som föreställer June och hennes syster Greta. Tavlan där vargarna finns i bakgrunden.

Det finns en annan person som älskade Finn djupt. Han livs kärlek. Hans livs största hemlighet. Han heter Toby och han kontaktar June.

Det visar sig att Junes mamma känner till Toby och hon hatar honom. Enligt henne har Toby mördat Finn genom att smitta honom med sjukdomen som tog hans liv. Hon vill inte ha någonting med den hemska mannen att göra.

Men June kan inte förmå sig att glömma Toby. De träffas och snart inleds en annorlunda vänskap mellan flickan och mannen som älskade Finn.

Låt vargarna komma är en fin och vacker historia om kärlek och sorg. Jag tycker så mycket om Carla Rifka Brunts sätt att skriva och sättet hon berättar sin historia på. Det är på samma gång helt realistisk och drömskt, svart och ändå fluffigt. Mest av allt är det ärligt och gripande.

Rifka Brunt skriver inte om den brutala sjukdomen på samma sätt som Jonas Gardell gör i sin trilogi. Det handlar inte om någon direkt uppgörelse med det förflutna, utan en berättelse om hur det många gånger kan ha varit. Bredvid en ung, homosexuell man fanns en annan man som älskade honom, men som allt som oftast fick lämna hans sida och hålla sig i bakgrunden. Kärlek är utan tvekan komplicerat.

X Publishing hade en särskild näsa för läsvärda YA-böcker och Låt vargarna komma är inget undantag. Nu tar Gilla Böcker över större delen av utgivningen och jag är säker på att de förvaltar den väl. Jag läser gärna fler böcker av Carol Rifka Brunt och hoppas verkligen att det inte ska dröja länge innan jag får göra det. Det är svårt att tro att det här är hennes debutroman.