Överallt dyker han upp Kjell Westö, främst med boken Hägring 38, som nominerades till Augustpriset och vann Sveriges Radios Romanpris. Jag ser det varje gång som en påminnelse om att jag måste läsa något av honom, eller till och med en pik till mig för att jag ännu inte gjort det.
12 reaktioner på ”Okej, okej, jag fattar …”
Kommentarer är stängda.
Bokbubblarbok?
Kanske vore något så att jag får tummen ur. Då kan vi lyssna på jurysamtalet också.
Första boken jag läste av Westö gillade jag inte alls (Lang), andra boken gillade jag bara halva (Hägring 38), eller snarare bara ena delen av handlingen. Så jag vet inte, Westö är kanske inget för mig.
Jag vet ju inte heller, men det känns som om jag i alla fall vill testa.
Man kanske får acceptera att inte alla författare och böcker faller en i smaken. Annars känner jag igen känslan av hur böcker (eller författare) ”förföljer en”, liksom småretas nerifrån bokhyllor och bekantas soffbord. För oavsett om vi har en litteraturkanon eller inte så kliar det ju lite i samvetet om man ser sig själv som en läsande människa och inte har läst vissa namn eller titlar.
Visst är det så att alla borden kanske inte behöver läsas, men just Westö tror jag ändå kan passa mig. I alla fall har han hyllats av många som jag brukar dela boksmak med.
Den har även jag på min läslista. Vi får se vem som hinner först!?
Jag är beredd att satsa en del på dig…
Oj, vilket sammanträffande att just du kikade in här just nu. Håller på att skriva ett inlägg om dig! 🙂
Samma här. Ska vi kanske läsa boken tillsammans? Bestämma att göra slag i saken.
Det kanske kan hjälpa! Behöver vänta tills den här hemska månaden är över bara …
Kanske vill fler vara med sedan.
Det är en bra idé!