Bokgeografi Italien

Vi drar till Italien idag, mest för att jag ganska nyss läste Fabio Stassis Luffarens sista dans, en av böckerna jag tipsar om i nya magasinet Fyrahundrafemtio, vars första nummer kommer ut i dagarna.

Det var länge sedan jag var i Italien, det finns andra länder kring Medelhavet jag hellre besöker och definitivt andra fotbollslag jag hellre följer. Min aversion för italiensk fotboll är kanske lite barnslig, men icke desto mindre passionerad. Annan italiensk kultur funkar bättre.

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Italien eller är skriven av en författare med anknytning dit.

Stål av Silvia Avallone beskriver ett Italien på samma gång lång ifrån och väldigt nära turiststråken. Ett skitigare och fattigare Italien än vi är vana att se. Stål är en fin skildring av två flickors vänskap som går både upp och ner. Riktigt läsvärd.

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Italien. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Jag har inte läst något av Roberto Saviano och det är nästan lite pinsamt. I hyllan står den mycket tunna Kärleken är dödens motsats, men jag har ännu inte läst den. Visst borde jag läsa Gomorra, men den är så otroligt tjock. Kanske i sommar. Annars verkar Kom med mig, som innehåller “berättelser och avslöjanden från dagens Italien” spännande också.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Italien, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag tyckte mycket om Valeria Parrellas bok Väntrum och jag har faktiskt Avskedsbrev hemma. Vet inte riktigt varför jag inte läst den ännu, då jag är ganska säker på att jag kommer att tycka om den.

Jag är också nyfiken på på Andrea Camilleris deckare. Har läst extremt få deckare i år, men kanske är det dags att börja med det igen.

4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Italien.

Och det vill jag! En av de bästa filmer jag sett någonsin är nämligen Ettore Scolas Vi som älskade varandra så mycket från 1974. Den handlar om fyra vänner som träffas under andra världskriget och vi får följa dem under tiden som följer därefter. Tre män och en kvinna, som de alla är förälskade i.

Filmen 1900 med bland andra Robert De Niro och Gérald Depardieu, handlar också om Italien, men då den tidigare historien från 1900-1945 om fascismen och kommunismen.

En annan film som jag verkligen älskar är Cinema Paradiso, en film som jag fulgrät mig igenom. Måste nästan se om den. För er som inte sett den, handlar den om pojken Toto och hans vän biografmaskinisten Alfredo.

För att inte tala om Ett rum i våra hjärtan av Nanni Moretti, då grät jag helt hysterisk. En riktigt bra film om en familj där sonen dör i en dykolycka. Kombinationen dykning (som jag tycker verkar hysteriskt obehagligt) och ett barns död är mer än lovligt hemskt. Moretti regisserar och spelar dessutom pappan i familjen.

Det finns mycket bra italiensk film helt klart.

Vilken italiensk kultur vill du berätta om?

Hanna (Den läsande Kaninen)

26 mars 2014 kl. 07:43

Här kommer min bokgeografi. Det blev lite klurigt eftersom det visade sig att jag läst väldigt lite italienskt

http://dengladaforsokskaninen.blogspot.se/2014/03/bokgeografi-italien.html

Lillemor

26 mars 2014 kl. 10:00

Den enda bok jag kommer att tänka på är min värsta läsupplevelse – ”Påven Johanna”. Jag fick en vän att läsa boken efter mig så att jag kunde ha någon att dela min ilska och frustration med. Nu har jag ju dåligt minne men eftersom huvudpersonen blir påve borde den väl utspela sig i Italien/Vatikanstaten?

På den fina sidan vill jag istället slå ett slag för Benignis film ”Livet är underbart”, italiensk chokladglass och allkonstnären Amanda Wergers examensarbete ”Vi ses under träden” som handlar om träd i Rom (kan sökas efter på Libris).

enligt O
27 mars 2014 kl. 18:22

Ja, ”Livet är underbart” är verkligen en kanonfilm, den borde jag haft med. Tack för påminnelsen! Och glass från Italien kan man självklart inte klara sig utan. Påven Johanna kanske jag ska undvika dock. 🙂