Same, same, but different.

Det har gått många år sedan vi sist träffade Bridget Jones, men trots att otroligt mycket förändrats i hennes liv är allt ändå sig likt. Bridget är änka, har två barn och tänker fortfarande mer på vikt än vad som känns sunt. Det är lite sorgligt att Mark Darcy dött, men författaren Helen Fielding menar att det var nödvändigt. Hon tyckte inte att det var kul att skriva om en gift Bridget Jones och menar att det inte hade varit trovärdigt att låta Mark Darcy lämna henne.

Visst finns det en allvarlig underton i tredje bok om Bridget som fått namnet Mad about the boy, men jag saknar ändå det djup som faktiskt kan finnas även i böcker som främst är skrivna för att underhålla. Jag skulle så gärna vilja fortsätta älska Bridget, men jag har svårt att ta till mig denna neurotiska femtioåring, som skaffar en toyboy och blir än mer fixerad vid sin ålder och sitt utseende. Det är inte charmigt längre, utan mest tröttsamt. Det handlar inte om att äldre kvinnor inte ska ha yngre män, men att kvinnorna i fråga någon gång borde landa i sitt liv och i sin kropp. Det som tidigare kändes rätt charmigt är nu mest tragiskt.

Så nej, jag tycker tyvärr inte att Mad about the boy håller. Jag önskar att jag gjorde det, men så är inte fallet. Saknar du Bridget Jones tycker jag att du ska läsa om de två första böckerna om henne istället.