Vem är fundamentalist?

Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid handlar om den unge pakistaniern Changez från Lahore, som studerat vid Princeton, får ett toppjobb, men krackelerar efter 9/11. Han berättar för en amerikansk man om sitt liv i USA, över en middag i Lahore. Vi får höra om hans stora kärlek Erica och om hur han brukade säga att han var från New York.

Det är en framgångssaga helt klart om än med vissa hinder på vägen. Changez lyckas göra karriär genom att passa in i en värld där han sticker ut. Erica är på många sätt den perfekta flickvännen, liksom Changez är perfekt för henne. Hans tålamod och godhet håller henne uppe, i alla fall ett tag och hennes status gör att han accepteras på fler platser än han annars gjort.

Det är en spännande form, att låta någon berätta en historia för en lyssnare och för oss. Kanske hade jag önskat att nutiden fick ta lite mer plats. Vi vet egentligen ingenting om mannen som vår huvudperson berättar sin historia för, han är bara en tyst iakttagare, men det är lätt att dras med i historien.

Det är också smärtsamt tydligt att händelserna i New York 2001 inte bara förändrade livet för de boende i staden, utan för människor runt om i världen. Scenen i tullen, då kollegor med amerikanska pass hinner igenom, få sina väskor och åka hem, innan Changez släpps, är talande och troligen allt för sann. Jag minns bara Chimamanda Ngozi Adichies ilska mot fördomsfulla tilltjänstemän i sitt anförande på Stockholm Literature. Vi har alla fördomar och genom dem gör vi inte sällan livet svårare för andra människor. Rädsla föder rädsla. Hat föder hat. I dessa tider är det viktigt att tänka på. Vem är egentligen fundamentalist och vem blir det? Changez är det definitivt inte inledningsvis, men omständigheter gör att hans liv förändras och han med det.

Jag tycker mycket om Mohsin Hamids språk och sätt att skriva. Han gör ett svårt ämne enkelt, men utan att förenkla någonting. Kanske ska jag försöka mig på även hans andra bok, med den något underliga titeln Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien. Kanske vågar jag mig också på att se filmatiseringen av Den ovillige fundamentalisten. Helt klart är i alla fall att det här är en av de bästa böckerna jag läst i år.