Gabriel och Cecilia står i centrum i Annika Estassys andra bok Croissants till frukost. De lämnar Stockholm för att starta ett bed and breakfast i Sainte Marie sur Mer, en liten by på franska purpurkusten. Det är en chans att börja om, men Gabriels dröm, inte Cecilias, trots att huset är en present till henne. Att Gabriel helt enkelt spontanshoppat ett hus och investerat i princip allt han äger i det kanske inte är direkt genomtänkt.
Cecilias dröm handlar om barn och hon gråter varje gång mensen kommer. Vad hon inte vet är att sannolikheten att hon skulle bli gravid är minimal, då Gabriel inte berättat allt. Deär bra på hemligheter Gabriel och Cecilia, eller dåliga, beroende på hur man ser det.
Huset i Sainte Marie sur Mer har tillhört Antoine, en bekant till Gabriel och där finns paret Dupont, som sköter om såväl hus som trädgård. I den lilla byn finns också ett gäng täta skandinaver, som Cecilia och Gabriel träffar. Motvilligt för Gabriels del, medan Cecilia fattar tycke för den svenska Carina. Miljön är fantastisk och en av de stora behållningarna med Croissants till frukost. Det vimlar av matbeskrivningar och jag blir definitivt sugen på att bo i en liten by och varje morgon ta en promenad till det lokala bageriet.
Croissants till frukost är lättläst och underhållande. Gabriel växer som person, medan jag får ännu mer svårt för hans sambo och exfru Carina. I Solviken skilde de sig efter att hon träffat en annan och hon flirtar friskt även i denna bok. Det är Antoine som lockar och jag är inte den som moraliserar över en liten flirt, men jag önskar att Cecilia och Gabriel kunde försöka få ordning på sitt liv. Det räcker liksom inte att fly Stockholm och renovera ett franskt hus för att rädda ett äktenskap, inte om samtalen tystnat och ens drömmar skiljer sig åt.
Lite saknar jag Marie, Niklas och Solviken. Frankrike är härligt, men jag trivdes bättre i sällskap av paret i Roslagen. Uppföljaren är läsvärd, men avslutas precis då historien tar fart och en tredje del förhoppningsvis tar vid. Det är helt klart upplagt för en kanontrea, nu när Estassy valt att avsluta innan alla frågor får svar. För svar måste vi väl få ändå?
Annika Estassy skriver rappt och underhållande. Lite mer slätstruket denna gång och jag hoppas att hon inte ger upp den personliga stil som jag tyckte var tydligare i debuten. Trots detta är Croissants till frukost helt klart underhållande och en perfekt bok att läsa nu i sommar. Eller varför inte i höst då drömmen om Frankrike kanske behövs ännu mer …