Livrädd är Sharon Boltons andra bok om Lacey Flint, inte lika helgjuten som Now you see me, men absolut spännande. Boltons styrka är att bygga upp stämningar och vissa stunder är jag lika rädd som personerna i boken. Att vi redan från början vet att det verkar gå illa för vår huvudperson är egentligen ganska tråkigt, samtidigt som det får mig att undra hur hon hamnar uppe på ett tak, beredd att hoppa.
Lacey Flint får ett uppdrag att jobba undercover på ett universitet i Cambridge. Unga kvinnor försvinner och tycks sedan ta livet av sig. Innan dess berättar de om att någon verkar ta sig in i deras rum och att de blivit sexuellt utnyttjade i sömnen. Självmorden är brutala och fantasifulla, en ung kvinna tänder till exempel eld på sig själv och springer in i matsalen på skolan. Hon räddas och polisen hoppas få ledtrådar av henne om och när hon vaknar upp. Det mest obehagliga är dock att följa Flints utsatthet och hennes mardrömmar.
Lite förbannad kan jag bli på att Flint utsätts för sådana risker och jag tycker att den väl uppbyggda historien tyvärr slarvas bort i slutet. Jag anser inte att motivet är tillräckligt starkt och hade önskat en mer genomarbetad avslutning. Det finns dock mycket jag gillar. Lacey Flint är intressant att följa, trots eller tack vare sin märklighet. Hon är verkligen inte som andra. Universitetsmiljön gör sitt till måste jag erkänna, den gillar jag skarpt. Jag tycker också mycket om att Evi och senare även Harry, från Blood Harvest dyker upp.
Upplevde också att slutet kändes lite hastigt och oavslutat, men jag gillar verkligen serien om Lacey Flint!
Det gör jag med. Ser fram emot bok fyra som kommer i höst.
Jag har också just läst den här, och instämmer i att den var riktigt spännande, men inte riktigt lika bra som den första boken. 🙂
Trean är bättre, men första tyckte jag var briljant.