Jag googlar frenetiskt för att få reda på om Tjockare än vatten är Carin Gerhardsens sista bok i serien om Hammarby-polisen, eller om det bara känns så. Mycket rundas av och jag får en känsla av att vi inte kommer att träffa Conny Sjöberg och hans team mer. Det känns lite sorgligt om det skulle vara så, då de alla är personligheter som ger avtryck.
Oavsett så är sjunde boken en av seriens bästa. Många trådar knyts ihop och fallen är obehagliga och spännande. Lite konstigt kan jag tycka att det är att polisen går ut så hårt gällande kattmorden som inleder historien, men det kan jag köpa. Morden på katterna hör ihop med morden på ett antal kvinnor och allt knyts ihop på ett riktigt snyggt sätt.
Inledningsvis mördas en psykolog i sitt badkar. Hennes barnbarn hittar henne och redan där är det mycket obehagligt. Barn har ofta en central roll i Gerhardsens böcker, så även här, vilket gör att boken blir än mer obehaglig att läsa. Jag kan fortfarande tänka på den lilla flickan som sitter och väntar på sin mamma i Mamma, pappa, barn. Hon är bra på att väcka känslor Gerhardsen, det råder det ingen tvekan om.
Fristående kallas Tjockare än vatten, men det skulle jag inte säga att den är. Just i denna bok knyts så otroligt mycket ihop, saker som varit aktuella i ett flertal böcker redan. Då kan det vara svårt att hänga med om det är den första boken man läser. Annars står polisernas privatliv i många fall i skuggan av fallen, där några av dem visserligen dras in. För mig som älskar ”fluffet” mer i deckare, än själva fallen, känns det lite tråkigt. Trots detta gillar jag (som vanligt) Gerhardsen och hoppas att det inte slutar här. Möjligen skulle en ny serie kunna ge ännu mer glöd åt kringhistorierna, så det behöver inte vara dåligt om det nu skulle bli så.
Jag tror att det är så 🙁 När jag skrev på Carins fb-sida och tackade för fin underhållning så skrev jag och frågade om det kommer fler men hon undvek den frågan. Har för mig jag har skrivit en gång till och även då blivit ignorerad… Så jo jag tror du har rätt. Buhu!
Tråkigt, men hon måste väl ändå skriva fler böcker om än om andra personer? Annars vore det riktigt tragiskt.
Jag upplevde också att denna bok var som en form av avsked vilket känns väldigt sorgligt då jag trivts väldigt bra med Conny och gänget. Sedan så tyckte jag att Carin Gerhardsen i denna sista boken hittat tillbaka till den röst hon hade i de tidigare delarna i serien. Så tråkigt om vi inte får besöka Hammarby igen men vi får hoppas att hon skapar något nytt istället.
Håller med om att rösten och säkerheten var tillbaka. Kanske bra att sluta med flaggan i topp, om det nu är så.