Foto:Elisabeth Ohlson Wallin
Birgitta Stenberg har dött och hennes ansikte lyser mot mig från omslaget på Vi Läser, som jag ännu inte hunnit läsa. Jag tänker på damen som jag och mamma lyssnade på för ett par år sedan, som så passionerat pratade om sitt liv, sin kärlek och sina bin. Filmen Alla vilda hade just haft premiär och hon förstod inte riktigt varför publiken på premiären satt tårögda efter filmen.
Jag förstod, utan att ha sett den. Birgitta Stenberg gick rätt in i mitt hjärta. Hennes energi, hennes chosefrihet imponerade och inspirerade. Jag håller mig Maria Sveland, som i DN kallar henne en stor feministisk förebild.
Birgitta Stenberg var svårt sjuk, men ändå känns det sorgligt att hon är borta.
Läs gärna mitt inlägg från författarfrukosten på Ale bibliotek.