Släpp av Rävsång

På Litteraturhuset firade vi ikväll Christin Ljungqvists tredje bok Rävsång. Den handlar om Finn, 21 år från Göteborg, som flyr utomlands då fadern dör. Fadern, den före detta stjärnan, eller alkoholisten som söp ihjäl sig. Att skriva om alkoholism var en sorts terapi för Ljungqvist, då hon haft en person med alkoholproblem i sin närhet, som inte heller lever mer. Temat i Rävsång är förlåtelse, men också sorg.

När Finn vänder tillbaka hem delar han åter rum med den yngre systern i lägenheten i Majorna och umgås med sina tre nära vänner. Han är Ljungqvists första manlige huvudperson. Hon ville göra en trevlig, mjukare man, som inte är så vanlig i litteraturen. Jag måste säga att jag ser fram emot att träffa Finn och hans vänner

Ljungqvist har skrivit tre böcker med djur i titeln. Djurtemat skapar en tråd som binder samman böckerna och skapar en känsla av fabel. En annan röd tråd är Hanna, som finns med i utkanten av Kaninhjärta och står i centrum i Fågelbarn. Jag undrar självklart över vilken roll hon kommer att spela i Rävsång.

Musiken spelar också en stor roll i böckerna. Håkan Hellströms musik är viktig i Rävsång, som blir en fusion mellan litteratur och musik. Böcker behöver ett soundtrack, säger Ljungvist och det redan under skrivprocessen. Och musiken som valts ut som soundtrack passar mig utmärkt.

I Kaninhjärta är det Kent som gäller. Jocke Berg har fått en bok, även Håkan Hellström förhoppningsvis. Då Christin jobbar med Johan Neckvall, som tidigare var med i Broder Daniel. Du har mycket troligt en fantastisk läsupplevelse framför dig bäste herr Hellström.

Det finns en slags kronologi i trilogin, berättar Ljungqvist, men den stämmer inte riktigt med ordningen som böckerna släppts i. Först utspelar sig egentligen Fågelbarn, därefter Kaninhjärta och Rävsång ”ligger som en hatt ovanför”. Scener från de andra böckerna syns på håll.

Ett tema som binder samma de tre böckerna om Hanna är sorg. Hur allvarlig får en ungdomsbok vara, frågan Lotten, Ljungqvists vän och kvällens intervjuare? Det gäller att hitta balansen mellan att vara allvarlig, menar författaren, men inte ge ångest. Det gäller att vara allvarlig och svart på rätt sätt.

Nu lämnar Ljungqvist dock Hanna, i alla fall för ett tag. Möjligen blir det en vuxenbok om henne senare, en svart och obehaglig thriller. Först planerar hon att skriva en science-fiction-trilogi för unga, som utspelar sig en bra bit fram i tiden. Inte alls min genre, men det är egentligen inte någon av Ljungqvists böcker, men de har jag ju tyckt om ändå. Spännande är att hon denna gång ska illustrera själv och hon kommer att kräva att få göra omslagen.

En annan sak hon vill göra är en serie för barn i åldern 9-12. Den kommer att vara en spinoff på en bok som redan finns, men vi får inte veta vilken.