Jag har en bekant som i princip aldrig läser ut böcker. Hen menar att det i nästan alla fall går att få allt nödvändigt genom att läsa en bit av en bok. Att läsningen till slut inte tillför speciellt mycket. Jag har börjat förvandlas från en fanatiker som alltid läser ut en bok, hur dålig den än är, till någon som ibland faktiskt undrar vad slutet av en bok egentligen kan ge mig. Det händer mer och mer ofta och först tänkte jag att det handlade om brist på tid och energi, att jag hade tappat läslusten. Nu börjar jag fundera över om det också finns andra förklaringar, som att jag sällan blir överraskad eller imponerad av en bok. Jag hoppas att det är ett övergående syndrom, som släpper då sommarsemestern anländer.
Just nu har jag svårt att motivera mig till att läsa, det känns knappt roligt. Om det är en känsla som håller i sig blir jag riktigt ledsen. Läsningen har gått trögt så länge nu att jag nästan börjar bli orolig på riktigt. Det är inte så att jag aldrig läser en bra bok, för det gör jag verkligen, men det händer väldigt ofta att jag inte riktigt förstår varför jag ska läsa ut en bok som inte lockar och mina krav på vad en bra bok är blir hela tiden högre. Faktiskt har jag svårt att motivera mig att läsa vidare till och med då boken är bra. Minsta lilla motstånd gör att jag vill ge upp.
Jag hoppas att det vänder snart. Kanske kan en bokbloggarresa till Helsingfors göra susen.
Jag känner igen mig att kraven blir högre på vad som är en bra bok och jag har slutat ha dåligt samvete när jag inte läser klart, för det finns ju så många böcker! Däremot tror jag inte på att det räcker att läsa en bit av en bok, eftersom en avslutad hel bok kan visa vara något helt annat än de första 100 sidorna, eller vilka 100 sidor som helst i boken. Jag var t.ex. rätt ointresserad av att läsa Kim Leines Profeterne i Evighedsfjorden och hade det inte varit en bok jag var tvungen att läsa hade jag nog aldrig läst klart den. Nu gjorde jag det, och jag behövde alla delarna för att inse att det ändå är en bra bok, om än kanske inte en favorit. Ibland gör jag helt tvärtom om och läser allt annat än bra böcker, ren verklighetsflykt och hjärnrensning och det funkar också. Parallellt med Westö, som jag tycker är rätt tungläst emellanåt, så läser jag en superfantasyserie, som egentligen är rätt dålig, men enormt intrigdriven. Men sen ska man ju orka också. Alla dagar är inte läsdagar och vissa dagar är livet helt i vägen för läsningen. Jag har haft bra läsflow nu i två år, mycket tack vare er andra läsare, hoppas det smittar i Helsingfors!
Kanske är lika bra att skita i det dåliga samvetet. Gillar också Westö, men det är ingen bok att svälja hel. Tror jag är bortskämd med läsflow, har haft ett galet flow i många år. Får kanske acceptera att det blir segt ibland. Ska bli himla kul med Helsingfors!
Ta en paus – gräv i nya trädgården och bara lustläs 🙂 En resa till Helsingfors med maffian kan ju aldrig bli fel!
Det får bli lustläsning, enkel sådan. Lite trött på att jag bara orkar läsa enkelt då.
Jag har mycket svårt att hitta böcker som är riktigt bra. Men de flesta har jag ju läst redan, det är bara att acceptera. Något som varit till hjälp för mig senaste tiden är
1. Jag får inga recensionsexemplar nu för tiden vilket visat sig vara riktigt bra. Det har varit mycket deckare bland dem, som jag tvångläst mer eller mindre. En del har jag fortsatt att följa iofs. Men jag skippar de andra deckarserierna helt.
2. Jag har I princip bara en utmaning I år, min egen litteraturprisutmaning. Så där väljer jag helt fritt vad jag vill läsa, det har varit flera riktigt bra böcker kan jag säga! För litteraturprisböcker måste ju bara ha vissa kvalitéer eller hur?
3. Jag laser aldrig ut en dålig bok, vilket jag iofs praktiserat under många år. Om den var jättebra blir det veterligt på andra blogger eftersom, och då kan jag ompröva läsningen! 😉 Så var t.ex. med Att föda ett barn. Snart hoppas jag att det blir så även med Vi måste prata om Kevin.
4. Slappna av, läs en novell och tänk på den sen. Länge.
Det här är Inga råd utan, som alltid hos mig, reflektioner!
/violen
Tack! Du har säkert rätt i att det är lika bra att slappna av och gilla läget. Det får kanske vara så här ett tag.
Jag förstår om det känns trist, men det är nog sånt som vi alla känner av i perioder. Då brukar jag kunna ta ett tag när jag bara läser tidningar och sedan tar en ”enkel” bok och bara lustläser, ungefär som man kan se en romantisk komedi och bara njuta för stunden. Det går nog över i sonom tid! Kanske har du inte rätt bok tillgänglig just nu heller?!
Trevlig helg!
Tack! Jo, den kommer säkert tillbaka när livet snurrar långsammare!