Veckans tema på Kulturkollo är humor och tisdagsutmaningen går ut på att besvara två frågor.
Berätta om en bok, film eller något på tv som skulle vara så vansinnigt rolig enligt alla andra – men som inte fick dig att skratta det minsta.
Alltså, jag förstår verkligen inte tjusningen med Jonas Jonassons succébok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Inte fick den mig att skratta i alla fall och filmen tänker jag inte se, då Robert Gustavsson är Sveriges kanske mest överskattade komiker.
Berätta om en bok, film eller något på tv som du verkligen skrattade åt så att du höll på att gå sönder.
Nu är jag en rätt tråkig människa inser jag, då jag sällan ser ”roliga” tv-serier eller filmer och ännu mer sällan läser ”roliga” böcker. Jag skrattar dock så att jag håller på att dö åt Liv Strömquists och Nanna Johanssons serier. Det är helt min humor. Elakt och aktuellt.
Jag tyckte faktiskt att Hundraåringen var en bra bok och skrattade en hel del till den. Tyckte att den påminde lite om Forrest Gump.
Du är ju inte alls ensam, men för mig blev det lite för krystat. Forrest Gump älskade jag dock!
Mitt svar kommer i eftermiddag, men jag kan avslöja att mitt första svar påminner väldigt mycket om ditt…
Precis så är det för mig också! Jag drar öronen åt mig om någon säger att en bok eller film är rolig. Oftast tycker jag inte alls att det är roligt. Hundraåringen uppskattade jag inte alls, däremot ”En man som heter Ove”.
Gillade med Ove, men har inte gillat Backmans andra böcker lika mycket. Tyckte balansen mellan skämt och allvar var bäst i historien om Ove, som man ju bara måste älska trots allt.