Att inspireras av andra

Veckan på Kulturkollo tillägnas inspirerad kultur och idag intervjuar jag Elin Boardy, som skrivit Mary Jones historia, inspirerad av Skattkammarön. Det fick mig att fundera vidare på liknande kultur, främst böcker och tv-serier, där spin-offs är vanliga.

Tydligen finns en annan svensk bok som är kopplad till Skattkammarön, nämligen Long John Silver av Björn Larsson, där Silver själv skriver om sina äventyr.

En fin läsning i samband med Hjalmar Söderbergs klassiker Doktor Glas, är Bengt Ohlssons bok Gregorius, där just Gregorius perspektiv tas och Mordets praktik av Kerstin Ekman, där en man som tror sig vara verklighetens Doktor Glas tar ton. Om dessa tre har jag skrivit här. Tydligen finns också en bok av Birgitta Lindén som heter Jag, Helga Gregorius, där den som egentligen är dramats huvudperson, får berätta sin historia. Den hade varit kul att läsa.

I min bokhylla står För Lydia av Gun-Britt Sundström, som är en replik till en av mina favoritböcker Den allvarsamma leken, av redan nämnda Hjalmar Söderberg. Senaste gången jag läste om Den allvarsamma leken, tyckte jag mindre om Lydia än tidigare och därför har jag tvekat något.

Jag gillar konceptet med att vrida på perspektiven. Tana French gör det i sina böcker, genom att låta en tidigare biroll träda fram i huvudrollen i nästa bok. Det gillar jag skarpt, då det inte sällan samtidigt ger nya perspektiv åt tidigare böcker. I senaste The Secret Place låter hon Stephen Moran få huvudrollen, han var bifigur i Frenchs tredje bok Faithful Place och hans agerande då får betydelse för handlingen i det aktuella mordfallet. Det ställer höga krav på läsaren, men ger ett djup som få andra deckare har.

När det gäller tv-serier kommer jag på några gamla serier, som Melrose Place, som faktiskt var en spin-off på Beverly Hills och den nyare 90210, där platsen är densamma, men karaktärerna andra. Den som sammanbinder de tre serierna initialt är Kelly Taylor.

Även serierna Grey’s Anatomy och Private Practice hör ihop genom dr Derek Shepards före detta fru och senare hans syster, som rör sig mellan de två serierna.

Har du fler exempel?

 

 

1 reaktion på ”Att inspireras av andra”

  1. I min kära bokcirkel valde vi senast att läsa just parafraser eller alternativa versioner av klassiker (om det finns något bra ord för dessa får du gärna informera mig). Alla fick välja fritt så det blev lite olika. Jag valde att läsa ”För Lydia” och ”Den allvarsamma leken”, ”Huset Longbourne” (om tjänsteflickan hos familjen i ”Stolthet och fördom”) aamt ”Sargassohavet” (berättelsen om den galna frun i Jane Eyre). Men egentligen hade jag velat läsa Geraldine Brooks ”March” som följer pappan från Louisa May Alcotts ”Unga kvinnor” – en berättelse som jag för övrigt bara fått till mig genom filmatiseringen. Tyvärr fanns inte ”March” på det lokala biblioteket. Förhoppningsvis trillar jag över den en annan gång!

Kommentarer är stängda.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies. 

Rulla till toppen