Det går trögt med Årstider just nu. Andra delen Sommardåd, som började så bra, känns alldeles för lång. Visst är relationen mellan pojken och den gamla mannen gripande, men när tiden gick började historien gå på tomgång. Nu har det hänt en del och spänningen stiger. Vändningar är bra och väcker en trött läsare.
Intrycket av King som författare hittills är att han helt klart kan berätta en bra historia, men att han ibland använder lite väl många ord för att göra det. Nu är det visserligen årets tröttaste tid och kanske är det orättvist att ens uttala sig om en för mig ny författare då, men jag gillar inte riktigt den mängd ord som används för att beskriva händelser som inte kräver riktigt så detaljerade beskrivningar. Jag kommer på mig själv med att skumma och det är aldrig ett bra betyg.
Trots allt är det här en tillräckligt bra bok för att läsa vidare, så det ska jag självklart göra. På återseende!
Kommentarer är stängda.