Alexander har just flyttat till Sollentuna och ska börja ny skola. Just skolbyte är väl hans minsta problem, då hans mamma ligger på sjukhus och hans pappa flyttat ihop med den knepiga Prästen. Dessutom måste Alexander ta hand om sin mammas hund, som fortfarande bor kvar hemma hos henne, trots att Alexander sagt till sin pappa att den är på hundpensionat. Paret som hyrt ut en del av sin bostad till Alexanders mamma är inte direkt nöjda med situationen.
Parets fosterdotter Maxine är visserligen några år yngre än Alexander, men blir i alla fall någon slags vän. Motvilligt umgås han också med klasskamraten Viola, som har stora, fula tänder och som han skäms lite för. Hon har alltid sin rullstolsbundne bror med sig trots att han helst vill hänga med sin flickvän.
Det är ett gäng tilltufsade och udda figurer som befolkar Coco Moodyssons Onda krafter i Sollentuna och faktiskt saknar jag hennes illustrationer. Det är en bra ungdomsbok, men skulle ha blivit ett grymt seriealbum. Boken rekommenderas för ungdomar mellan 12 och 15 och jag tror att den passar bättre för tolvåringar än femtonåringar om jag ska vara ärligt. Det är en kul bok med allvarlig underton, men jag tror att den är lite för barnslig för äldre tonåringar.
Hur kan jag ha missat denna? Jag ska påbörja min första lärartjänst i Sollentuna i augusti, så det känns ju som att jag måste läsa denna. Det råkar inte stå vilken skola Alexander börjar på?
Titeln är lite missvisande också – jag trodde det var en Fantasy. 🙂 Bra idé att det skulle bli en serie. Den tror jag på!