Dags för avsnitt sex av åtta i denna den sista säsongen av favoritserien Downton Abbey, som inleds med att Molesley delar ut inbjudningar till öppet hus på godset. Lorden och den lika konservativa Mr Carson är inte imponerade och Mr Bates är mer fundersamma över varför folk skulle vilja betala för att se ett hus. Det är inte, som Violet anser, ett vanligt hem, men visst finns risken för avundsjuka. Tiderna är helt klart nya.
Kommer Daisy att flytta? Hur går det på hennes examensprov? Jag håller tummarna för henne. Ännu roligare är det att läraren uppmanar mr Molesley att göra proven. Många verkar hitta andra platser utanför Downton. Tänk om en av dem kunde bli lärare. Det vore coolt. Frågan är om han har ett passande lärarhumör. Han blir lätt upprörd.
Mrs Patmore får ett tackbrev från mr Mason. Daisy är inte imponerad, nästan lite arg. När han dyker upp med grönsaker till mrs Patmore kan Daisy inte hålla tyst och är riktigt otrevlig. Mrs Patmore planerar dock att flytta till sitt hus och starta pensionat. Hon har till och med fixat telefon.
Kärleken mellan mr och mrs Carson är lite knackig. Carson är inte imponerad av fruns sätt att sköta hushållet, vilket minst sagt irriterar henne. Han är verkligen som en bortskämd barnunge. Jag hade bett honom ficka hushållssysslorna själv och trots att det inte gick för sig då, verkar mrs Hughes ha det på tungan.
Robert och Mr Carson har en rätt skön relation och den senare ser till att husbonden får lite vin trots att han är sängliggande. Trots det tackar Robert faktiskt nej och inser att han måste ändra sitt liv. Till förändringarna hör också att minska antalet tjänstefolk. De hoppas att Thomas ska söka andra jobb och Carson lovar trycka på. Det verkar dock som att Barrow kan räddas av familjens yngste. Carson vill helt klart ha bort honom.
Barrow leker inte bara med barnen, han hjälper Andy med läsningen. Utan att veta vad som försiggår är mrs Patmore oroad. Carson går på Barrow och anklagar honom för att ha förfört Andy. Barrow är besviken på att aldrig bli trodd. Jag förstår honom. Nu är jag lite orolig över att han skadar sig själv, eller ännu värre tar livet av sig. Han verkar helt klart förstörd.
Angående sjukhuset så vädrar Violet morgonluft nu när Robert opererades och räddades där. Nu visar det sig att styrelsen ämnar slå ihop det lokala sjukhuset med det i York trots allt och de vill ha Cora som ordförande och uppmanar Violet att avgå. Dubbelt nederlag alltså. Cora verkar se fram emot uppdraget, men Robert är (självklart) skeptisk.
Anna och Mary drar till London. Anna för att besöka läkaren och Mary för att träffa kärleken. Hon tar med sig Tom och han vill ha med Edith, men hon avstår. Middagen i London blir trevlig och Tom lockas med i bilsnacket. Mary vill inte erkänna sitt intresse riktigt ännu, men visst är det på gång. De promenerar i alla fall hem och pratar till och med om Matthews död. Spöregnet överraskar dem och med en kyss spurtar de snabbt vidare, kanske för snabbt för Mary, men hon verkar rätt nöjd trots allt. Tom är dessutom väldigt imponerad. Han om någon borde kunna övertala henne. Faktiskt verkar hon i alla fall fundera på att besöka biltävlingarna, trots sin rädsla.
Anna håller på att försäga sig angående Marigold. Jag undrar vad Mary skulle göra om hon får reda på det. Eller när kanske? Hon påpekar för Tom att det är korkat av Edith att ta hand om ett barn som inte är hennes, att det skrämmer bort männen. Återstår att se om den aktuella friaren får veta allt. Det måste han nästan. Han blir i alla fall inbjuden i barnkammaren. Cora verkar dessutom tycka om honom, faktiskt även Robert.
Mer kärlek vädras. Det verkar som att mrs Crawley fått en bundsförvant i miss Cruikshank, som är förlovad med lord Mertons son Larry, som förut motsatte sig faderns önskan om bröllop. Kanske kan det bli ett trots allt. Helst vill jag dock ha kvar den självständiga Isobel, men lycka är å andra sidan bra. Violet är skeptisk självklart.
Och så kommer besökarna för att titta på Downton. Hur många som helst och de guidas av Cora, Mary och Edith. Det går sådär. Kanske borde de läst på lite. Mitt i allt stormar Violet in och skäller ut Cora inför alla. Hon har fått brevet från sjukhusstyrelsen och är vansinnig. En av de unga besökarna lyckas hitta lordens sovrum och undrar varför Robert inte köper ett annat, mysigare hem. Och ja, det är troligen så att familjen säljer Downton och flyttar. Eller vad tror ni? Visst tjänade de pengar på att öppna huset, men att öppna det på regelbunden basis som Tom vill, är inte en populär idé i resten av familjen. Mary är den som klamrar sig fast mest, medan de andra verkar ha insett att de måste förändra sina liv.
Där finns även en fantastiskt vacker trädgård.
Måste vara så tufft att ha kämpat sig igenom alla fördomar som Thomas gjort och jag trodde faktiskt att alla hade accepterar eller ja förståt Thomas situation men Carsons beteende denna säsongen gentemot både Thomas och Mrs Hughes är ruttet. Men det visar ju också väldigt mycket hur det faktiskt var på den tiden.
Ska bli spännande att se hur livet på Downton utvecklas från och med nu. Som du säger många inser ju faktiskt att något måste ändras medans Mary fortfarande lever i sin perfekta värld. Men kanske nya kärleken kan ändra på det? Få henne att inse att livet kanske handlar om mer saker än pengar och anseende. Vem vet. Älskar dock Toms försök till äktenskapsmäklare haha.
Det är lite lustigt hur påverkad Carson är av sitt liv med den fina familjen. Han är verkligen ruskigt konservativ. Hoppas verkligen Thomas landar på ett bra sätt. Ser fram emot mer äktenskapsmäkleri! Bara två avsnitt kvar och många trådar som hänger.