Det finns de som får Nobelpris och de som verkligen borde ha fått det, som ofta nämndes i förhandsdiskussioner och kanske till och med fanns på någon hemlig lista, men som sedan dog oprisad. En av dem är den danska poeten Inger Christensen, som är dagens dam.
Inger Christensen föddes i Vejle 1935 och debuterade som författare 1962 med samlingen Lys, som ganska så självklart heter Ljus på svenska. En fin diktsamling om än inte min favorit. Jag tycker bäst om geniala Alfabet från 1982, där alliterationer skapar en sällan skådad magi. Annars är det stora diktsamlingen genombrottet Det från 1969.
2016 kommer Fjärilsdalen ut på svenska. Samlingen består av sonetter och är enligt Magnus Ringgren, i artikeln Hon odlade friheten i diktens stränga form, publicerad i SvD, hennes mest intressanta verk och kallar boken för ”ett av de märkvärdigaste poetiska verken i det sena 1900-talet”. Jag ser fram emot att läsa den!
Läs gärna vad jag skrivit om Christensen på Kulturkollo.