Frida Kahlo föddes den 6 juli 1907 i Coyoacán, i utkanten av Mexico City och dog där 13 juli 1954. Det är inte bara det att hennes konst tilltalar mig, jag fascineras också av hennes person och liv.
En olycka gjorde att Kahlo skadades och det var då hon var sängliggande som hon började måla på allvar. Innan dess drömde hon främst om att bli läkare, trots att intresset för konsten fanns. Förhållandet med Diego Rivera, som hon träffade redan innan olyckan, bidrog säkert också. De två gifte sig 1929 och äktenskapet beskrivs som passionerat, men inte alltid lyckligt. När de skilde sig 1939 var det inte för att de inte älskade varandra, men de hade båda affärer vid sidan om och lyckades inte riktigt leva ihop. Passionen verkar dock ha vunnit och bara ett år senare gifte de om sig och förblev gifta fram tills Kahlos död 1954.
Paret levde i perioder i USA och ställde ut sin konst i städer som New York och San Francisco. Först handlade det främst om Riveras konst, men snart blev även Kahlo känd.1939, under separationen från maken, bodde hon en period i Paris och blev vän med t.ex. Pablo Picasso.
Kahlo var en ansedd konstnär även i Mexico, men den första stora utställningen i hemlandet hade hon inte förrän 1953, ett år före sin död. Mest känd är hon för sina självporträtt och kanske är det just för att hon målar sig själv, som det känns som om jag fått lära känna henne genom konsten.
I boken Till sängs med Frida av Slavenka Drakulic berättas en sannolik historia om hennes liv, men visst är det så att det är fiktion och inte sakprosa. Den gav ändå en känsla för hur Kahlo levde. Frida Kahlo and Diego Rivera av Isabel Alcantara och Sandra Egnolff är en biografi, som finns i pocket och verkar spännande.
Kommentarer är stängda.