Klart Tove Jansson måste få vara med. Mumin finns liksom överallt och har alltid funnit, i barnböcker, på tv (jag gillade serien med ”riktiga” skådisar mer än den tecknade) och nu på muggar, skålar och allt möjligt annat. Någonstans har Mumin mer blivit ett varumärke än en litterär figur och det kan jag tycka är lite synd.
Tove Janssons första bok om de små vita figurerna och alla deras vänner i Mumindalen hette Småtrollen och den stora översvämningen kom ut 1945. Sedan följde Kometen kommer och Trollkarlens hatt och succén var ett faktum. Mina favoriter är Trollvinter, där Mumintrollet för första gången ser snö och Det osynliga barnet, där ett barn blir synligt med hjälp av kärlek. Här kan du höra Tove Jansson läsa Trollvinter. Det är många charmiga figurer som befolkar Mumindalen, min favorit är den arga My, som jag identifierar mig med. Enligt det här testet är jag dock mest lik Sniff.
Tove Jansson har också illustrerat och en rad böcker, bland annat Bilbo — En Hobbitts äventyr (1962) och Alice i Underlandet (1966). Faktiskt var det som illustratör hon inledde sin yrkesbana och hon utbildade sig vid Konstfack i Stockholm. Jansson har också skrivit en rad böcker utan ett enda Mumintroll, både för barn och vuxna. Dessutom en del dikter och sångtexter. Jag absolut älskade Höstvisa med musik av Erna Tauro.
Här med Marit Bergman:
Vilken är din favorit av hennes böcker?
gillar hennes vuxenböcker också (själv är jag riktig finne, inte finlandssvensk 🙂
(Alice i Underlandet med Toves teckningar har jag i bokhyllan)