Och så genrerna då …

Det där med genrer är lurigt, men de senaste åren har jag delat in det på samma sätt. Det är romaner, som helt enkelt är skönlitteratur inklusive chick-lit, som tidigare fick vara en egen genre. Vidare finns spänning, som är deckare, thrillers och skräck. Ungdomsböcker, som är böcker som skrivna för ungdomar och unga vuxna, men som självklart går alldeles utmärkt att läsa som vuxen. Noveller, lyrik och dramatik buntas ihop i en kategori, medan grafiska romaner faktiskt får en egen. Sedan finns också sakprosa, som innefattar facklitteratur, memoarer, biografier, reportageböcker, ja allt som inte är påhittat. Självbiografiska romaner, där namnen är ändrade, räknas som romaner.

Så här såg fördelningen ut 2015:

Ungefär hälften av de böcker jag läser kan klassificeras som romaner och ungefär så har det sett ut sedan jag började föra statistik.

Så här har det sett ut 2011 till 2015:

I år har jag läst mer lyrik än på länge, men det är fortfarande ganska lite. Jag har istället läst färre grafiska romaner och ganska lite spänning. Rena deckare har jag inte riktigt känt för i år, men det finns en hel del författare inom spänningsgenren som jag skulle vilja bekanta mig med 2016.