Jag tycker verkligen om Camillas Grebes och Åsa Träffs serie om Siri Bergman. I den femte delen, som bär titeln Eld och djupa vatten, jobbar hon kvar i polisens gärningsmannaprofilgrupp, men lockas av att starta upp mottagningen med Aina. Trots att det varit svårt har hon börjat förlåta Aina för sveket, att hon hade ett förhållande med Siris avlidne man Stefan. Även Siri har varit otrogen och förhållandet till ny kärleken Markus är minst sagt spänt.
Det jag har emot Grebes och Träffs böcker är att de allt för ofta skriver om barn som far illa. Så även denna gång. Två barn som placerats på fosterhem försvinner mystiskt med några veckors mellanrum och Siri är en del av utredningen. Ledtrådar i form av foton kommer polisen till handa och barnen verkar konstigt nog må ganska bra. Parallellt får vi läsa om en annan pojke som definitivt inte har det bra i de fosterfamiljer han placeras och under bokens gång vävs dessa barns öden ihop.
Eld och djupa vatten är en välskriven, rapp och spännande bok. Det jag tycker mest om är att de återkommande karaktärerna ständigt utvecklas och att deras öden står i god balans till de fall som polisen arbetar med. Jag tycker också mer om att Siri faktiskt jobbar inom polisen och på så sätt får legitimitet att faktiskt blanda sig i fallen. I de första böckerna blev det ibland lite krystat. Förhoppningsvis kommer det att förbli trovärdigt även om Siri skulle återgå till att jobba som psykolog på en mottagning igen.