En släktkrönika från Texas

 

Philipp Meyers nya bok Sonen är en släktkrönika som utspelar sig i Texas, staten där han växte upp som präglats av konflikter mellan nybyggare, indianer och mexikaner och senare av oljan. Meyer studerade på universitetet i Austin och där hade han Lars Gustafsson som lärare. Det är därför denna mycket egensinnige författaren samtalar med sin adept under Stockholm Literature. Ett samtal som liknar få andra samtal jag bevistat. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Gustafssons sätt att “intervjua”, då det på samma gång är ett samtal som är oerhört intressant, men handlar mycket lite om Meyers bok. Allt i Texas handlar om “the bloody oil” som Gustafsson säger och det var också oljepengar som gjorde att de båda hamnade på just Austins universitet.

Gustafsson och Meyer samtalar om Texas händelserika historia och Gustafsson säger till Meyer att “you’ve proved that it’s possible to write a great novel about Texas”. Meyers mål var att inte hamna i det Texas som beskrivs som vilda västern i böcker och filmer, utan avslöja något mer. Han sökte sig tillbaka till 1800-talet och levde själv ett liv som skulle ha kunnat levas då. Meyers verkar ha lagt otroligt mycket tid på sitt förarbete och strävade efter att skriva en autentisk text. Han läste över 350 böcker, ett antal skrifter, lärde sig skjuta, jaga och flå djur. Han försökte till och med lära sig att göra upp eld med två pinnar, men lyckades sådär.

Att indianerna i princip utrotades är ingenting som beskrivs som ett krig, eller ens en konflikt. Att dra paralleller till Chimamanda Ngozi Adichies föredrag om kolonialmakter och kolonier i Afrika känns naturligt. Texas är ett unikum i USA påpekar såväl Gustafsson som Meyer, men nu börjar även denna stat bli “amerikaniserad”. Datorer börjar ersätta oljan och kanske är det vad som är orsaken.

Den våldsamma historien är ingenting Texas är ensam om. “Människor älskar krig, annars skulle vi väl inte kriga så mycket”, säger Gustafsson provokativt, “vi älskar krig och vi älskar att tillverka och sälja vapen som dödar människor”. Och kanske är det så att vi måste erkänna det. Att vi försöker lösa allt med krig och våld. Meyer konstaterar att det var “a few very ambitious bastards” som byggde Texas och om de inte funnits hade säkert några andra liknande män gjort jobbet istället.

Om Meyer beskriver makroperspektivet i sin bok är Gustafsson mer intresserad av microperspektivet i sina böcker om Texas. Han funderar över om det beror på den distans han har till den miljön han beskriver. Behövs en sådan? Meyer har inte den geografiska, men väl den tidsmässiga.

För mig som inte läst Sonen är det ibland lite svårt att hänga med i samtalet. Jag vet inte heller om jag kommer att göra det. En tegelsten med en massa krig är inte en bok inom min bekvämlighetszon, men samtidigt kan jag inte hjälpa att jag blir intresserad av vad Meyer egentligen har skrivit. Han verkar helt klart vara en mycket ambitiös och kunnig författare.

Inlägget publicerades ursprungligen på Litteraturmagazinet. Vill du själv se samtalet kan du göra det här

.