Bokmässan i Göteborg har tema yttrandefrihet i år. Det låter enkelt. Alla ska få säga sin åsikt i ett demokratiskt samhälle. Motsatsen till yttrandefrihet är censur och det vill vi självklart inte ha. Så avslöjades idag att Nya tider ska ställa ut på Bokmässan. En tidning som anses högerextrem, men också en tidning som har presstöd. Reaktionerna har varit många. Lina Neidestam, som skapat serien Zelda skulle ha medverkat i ett flertal punkter under Bokmässan och väljer nu att ställa in.
Jag tänker inte länka till Nya tider, men de skriver själva om hur pengar samlats in för att de ska kunna delta på mässan. Minst sagt främlingsfientliga sajten Avpixlat, som jag absolut inte tänker länka till, hävdar att det handlar om panik hos kulturvänstern, men jag kan inte låta bli att känna att det här är ett steg i en normalisering av alternativ media som vinklar världen för att öka främlingsfientlighet. Många anser att denna alternativa media avslöjar sanningen, som traditionell media mörkar. För mig är det uppenbart vilka som vinklar och mörkar. Den som lever i en värld där Nya tider, Fria tider, Avpixlat och andra högerextrema medier står för sanningen, får onekligen en skev bild av verkligheten. Det handlar inte ens om vinklingar, utan rena lögner.
Är det då ett skäl att tysta dem? Spontant svarar jag självklart nej. Yttrandefriheten är en grundläggande frihet i en demokrati, men ändå kan jag inte låta bli att önska att lögner och extremism inte ska normaliseras. Petter Larsson på Aftonbladet anser att de borde portas, författaren Henrik Arnstad menar att Nya tider snarare minskar yttrandefriheten än ökar den, då deras närvaro på mässan skrämmer andra till tystnad. Bokmässans vd Maria Källsson menar dock att alla som inte bryter mot svensk lag kan vara en del av mässan.
Mycket enkelt och mycket svårt på samma gång onekligen. Ena stunden landar jag i att yttrandefriheten självklart innebär att Nya tider ska få finnas på Bokmässan, samtidigt tänker jag i andra stund att det inte är en rättighet att delta i ett evenemang och att vissa åsikter varken borde accepteras eller normaliseras. Men det är svårt, det är det. Principiellt gör Bokmässan rätt, men jag är inte riktigt bekväm med det. Samtidigt kan jag inte annat att hålla med Johannes Klenell, Galago om att det liknar en storm i ett vattenklas. Som han påpekar i sin text Några tankar om nazister på Bokmässan kommer de inte att stå i centrum, utan på en ganska undangömd plats. Ett citat från texten får avsluta detta inlägg:
Varför skriver vi det här då, jo för att det är viktigt att undvika den visklek som uppstått där det är lätt att tro att mitt på mässan kommer en fyrtio kvadratmeter stor nazistmonter stå, bemannad av tiotals SS-officerare. Sanningen är nog snarare att det kommer vara tre sura gubbar vid ett ensamt bokbord. Det kommer inte vara omöjligt att göra motstånd genom information på plats. Det är bra att vara arg, men synd om vi ska skrämma upp varandra.
Tycker inte att de hör hemma där. Tycker däremot att ordet censur överanvänds. Det är inte censur för att man inte är välkommen på en mässa. Uh. Egentligen så trött på hela den skiten med Fria tider och allt vad de heter, men ja, slutsatsen är: Jag tycker fan inte att de hör hemma där.
Det är nog där jag landar också (se dagens inlägg), tyck vad du vill, men räkna inte med att du får göra det på alla platser i alla sammanhang.