Veckans ord börjar på K och det här är mina associationer.
Emmas kamp för upprättelse och rättvisa i Hon bad om det av Louise O’Neill berörde mig mycket.
Det finns ingen hejd på de klagomål som systrarna i Världens vackraste man av Lena Ackebo, sprider omkring sig. Mest är det yngre systern Barbro som klagar, men även äldre systern Mona har en del att klaga på främst när det gäller systern.
Jag tittar igenom de senaste böckerna jag läst och så mycket komiskt finns det knappast. Möjligen kan Peppe Öhmans Livet & patriarkatet platsa, trots att den mer är dråplig och tragikomisk.
Maja är livrädd och försöker kontrollera gruvan och de nattliga sprängningarna i fina Tio över ett av Ann-Helén Laestadius.
Frank drabbas av en oväntad känsla i Peo Bengtssons Vara Frank.
komik är inte min starkaste gren. men Världens vackraste man har jag läst i alla fall