(M)ornitologen är Thydells bästa

Johanna Thydell har skrivit fler böcker än debutboken I taket lyser stjärnorna och (M)ornitologen är den bästa ungdomsboken hon skrivit sedan den. Kanske den bästa hon skrivit.

Vi får träffa Moa, som bor med sin pappa, hans nya partner Susanne och deras gemensamma barn Lucas. Hon har ett ganska bra liv på många sätt, förutom att före detta pojkvännen Vispen måste undvikas och dessutom att bästisen Otto inte ska bli pojkvän till någon som snor hela honom. Ett ganska vanligt tonårsliv kanske om det inte vore det där med mamma Hedvig. Hon som lämnade Moa och hennes pappa när oa var två år. Nu har Moa har snart gått ett år på gymnasiet och plötsligt vill Hedvig ha kontakt.

Ottos mamma är död på riktigt, men Moas har också varit det på många sätt. Det är inte det att Moa önskar livet ur sin mamma, men hon är inte heller direkt sugen på att träffa henne. Efter mycket funderande bestämmer hon sig dock för att träffa henne för att kanske få svar på vad det var som gjorde att hon övergav sin dotter. Samtidigt är det så himla skönt att ingen på gymnasiet vet något om att hennes mamma försvunnit och hon känner inte riktigt för att behöva prata om det igen.

Till slut svara Moa på Hedvigs meddelande och föreslår en träff. Hon ljuger ihop en historia om att hon måste fotografera fåglar till ett skolprojekt och bestämmer att hon ska åka till Hedvig under midsommarhelgen. Hon ska bli ornitologen som spanar på fåglar, men också en mornitolog som spanar på sin mamma. Att träffa sin mamma är något Moa både vill och inte vill. Hon har det bra med sin pappa och Susanne och vill egentligen inte förändra någonting. Ändå reser hon till moderns avlägsna stuga utan mobilteckning.

Det jag gillar mest med Johanna Thydells sätt att skriva är att det aldrig blir smörigt och sentimentalt. Stilen är humoristisk och konstaterande, nästan lite torr. Ingenting är rosenskimrande, men väldigt realistiskt och väldigt bra. Jag tycker att (M)ornitologen har fått på tok för lite uppmärksamhet och det är väldigt synd. Thydell är mer än den där boken hon skrev 2003.