Jag har läst väldigt mycket positivt om Eva Dolans debut Lång väg hem, men jag kom inte alls överens med den. Historien om trädgårdsskjulet som sätts i brand och mannen som tros finnas i den tar liksom aldrig fart. Kanske handlar det om att jag läste boken under en lässvacka, men jag tror faktiskt att det snarare handlade om det mycket långsamma tempot och det faktum att jag hade svårt att engagera mig i fallet. Illegala och utsatta invandrare är ett viktigt ämne och jag gillar egentligen när deckare blir politiska och någon slags replik till samtiden, men jag tycker aldrig att det bränner till. Det borde vara spännande, men blir det aldrig.
Kommer jag att läsa vidare i serien? Kanske. Jag gillade Zigic och Ferreira, trots att jag inte fick komma dem speciellt när och kan tänka mig att umgås mer med dem. Det är dock inte alls första prioritet. Som alltid när jag dissar en bok som alla verkar älska kan jag inte låta bli att fundera över vad jag missat. Det skulle möjligen kunna vara en anledning till att faktiskt läsa vidare i serien ganska snart. Är Eva Dolan en deckarförfattare som förtjänar en chans till? Får vi veta mer om Zigic och Ferreira i de kommande böckerna? Är de värda att lära känna?
Instämmer i att den var en aning tam. Jag tillhör inte de som älskade den. Har läst även tvåan och tyckte den var en aning bättre, så det kanske tar sig.
Kanske. Egentligen gillar jag miljön och även idén till boken, men den tog liksom inte tag.
Jag har inte hört så många som gillat den efter att dom verkligen läst den? Mest en förhandshajp att den skulle vara så himla bra… men kag gillade den inte alls. Tam, trist, seg.
Lotta Olsson hade med den på en lista av de absolut bästa deckarna. Det tycker jag är lite märkligt. Har du läst vidare i serien? Är inte alls sugen, men det skulle ju kunna bli bättre.