Jag tycker att jag går igenom bokförlagens kataloger ordentligt, men ibland stöter jag på författare jag missat helt, men som verkar vara perfekta för mig. Igår läste jag om Henrik Bromanders nya bok Bara en kram i Expressen och blev väldigt intresserad. Bromander har tidigare skrivit Riv alla tempel och Vän av ordning. Hur jag kunnat missat den senare är mycket märkligt, då den var nominerad till Sveriges Radios Romanpris 2017.
Så här skrev Victor Malm i sin recension av Bara en kram:
De senaste åren har Henrik Bromander skrivit romaner om män i samhällets periferi; om en anabolaknaprande kroppsbyggare (”Riv alla tempel”) och om en sverigedemokratisk näthatare som ägnar sitt liv åt att förstöra andras (”Vän av ordning”). I och med dagboksromanen ”Bara en kram” fullbordas nu denna trilogi om maskulinitet i det senmoderna Sverige.
Den här gången skildras en, till synes, annan sorts mansroll – en mer accepterad sådan, en som står innanför grindarna till det samhälle som den paranoida broilern Johan och Flashbacktrollet Joel både hatar och står utanför. Den nya romanens Jens är en Göteborgshipster som skriver feministiska krönikor och arrangerar indieklubbar. En genuscertifierad kulturmanskarriärist som armbågar sig uppåt i medievärldens krokiga trappa med det godas fana i högsta hugg.
Ändå tar det inte många sidor innan det står klart att den på ytan så goda Jens är ett veritabelt as.
Det står Linda-bok med stora bokstäver på Bromanders verk. Nu måste jag läsa.