Livet är inte över för att man är över 80 år och förlorat sin livskamrat. I Som ett brev på posten berättar Birgitta Bergin och Elsa och Thore, både 81 år gamla, som träffas på en bridgeklubb och blir förälskade. De bor båda i Göteborg, Elsa i en fin villa i Örgryte och Tore i en lägenhet på självaste Avenyn. Barn och barnbarn är en viktig del av deras liv om man skulle kunna tänka sig att dessa nära och kära uppmuntrar relationen, men det gör de flesta inte. Istället växer tankar om ett förlorat arv och Elsa och Thore verkar inte vara lika viktiga som pengarna de sitter på.
Vi får följa Thore och Elsa som försiktigt lär känna varandra och inser att de har ganska mycket gemensamt. I bakhuvudet finns ändå alltid det dåliga samvetet över att ersätta sina livskamrater och oron för hur barnen ska reagera.
Gunilla, Elsas äldsta dotter är försiktigt positiv. Hon vill sin mamma väl och känner någon slags lättnad över att kunna lämna över ansvaret till någon annan. Inte för att Elsa inte klarar sig själv, men för att hon nu får det sällskap hon behöver. Själv har Gunilla egna problem, med en son som just kommit ut som homosexuell och en man som flyr till golfbanan för att slippa konfrontera sina egna fördomar.
Mellansonen Hasse är gift med en riktigt hemsk dam i klass med Alexis i Dynasty eller annan valfri såpoperaelaking. Kicki är något av en karikatyr, men hon behövs som katalysator för den släktfejd som komma skall. Hasse är fortfarande förälskad i henne efter många år som gifta och följer hennes minsta vink. Att han blir trampad på är något han inte reflekterar speciellt mycket över.
Och så syskonskarans svarta får, Sussie. Hon som tappat kontakten med sin dotter, som förlorar jobb efter jobb och inte ser ut att vara uppvuxen i de fina kvarteren i staden. Helt klart en katt bland hermelinerna och den som skäms mest över henne är Gunillas man Anders.
Tore har också vuxna barn. Magnus som är gift med Bettina. Äktenskapet är inte direkt på topp och han är notoriskt otrogen, medan hon dränker sina sorger i alkohol. Bettina har alltid varit Thores favorit, men nu börjar även han oroa sig över hennes mående.
Monika är Magnus lillasyster. Hon blev änka tidigt och nu har träffat Lasse. Båda är lärare och drömmer om att segla jorden runt. Nu behöver de bara pengar och någon som kan hålla ett öga på Thore.
Bokens klimax kommer när Elsa och Thore bjuder ut alla barn och barnbarn till Elsas sommarhus i skärgården. Där händer det grejer kan jag lova. Som en brev på posten är som en såpopera i bokform. Många av karaktärerna är skruvade och deras relationer komplicerade. Bergin låter flera av dem komma till tals, vilket gör att de ändå blir levandegjorda. Stereotypt, ja, men underhållande och välskrivet. Jag läste snabbt och fortsatte direkt på andra boken om Thore och Elsa som heter Något du inte vet att jag vet. Jag är verkligen glad över att jag fått lära känna dem och deras nära och kära (även om de kanske inte älskar alla sina släktingar).
Kommentarer är stängda.