Från ett grannland till ett annat. Idag drar vi till Norge och Henrik Ibsen, en författare som kanske inte hör till mina egentliga favoriter, men vars verk ändå påverkat mig och definitivt många andra. Mest tänker jag då på pjäsen Ett dockhem, som jag både läst och sett flera uppsättningar av. Berättelsen om Nora som på ytan lever ett perfekt liv, men egentligen är djupt olycklig är en viktig berättelse som på många sätt är tidlös. Visst är det så att kvinnor nuförtiden, i alla fall i vår del av världen, sällan är fångna i sina hem, men de begränsande könsrollerna lever och frodas.
Nora är gift med Torvald, en framgångsrik advokat. Han vill ha en lydig fru som håller sig i hemmet. Hon vill vara en självständig kvinna som faktiskt får lov att både ha egna åsikter och drömmar. Noras val att lämna sin man och sina barn är definitivt inte okontroversiellt och det går att tolka Ibsen som feminist, eller tvärtom en kritiker av kvinnans frigörelse. Detta är en av anledningarna till att jag tycker att pjäsen är så intressant. Ett dockhem sätter verkligen problem under debatt, vilket Georg Brandes, som inspirerade Henrik Ibsen, ansåg vara en viktig princip för den samtida litteraturen.
Ett dockhem spelades första gången i december 1879 i Köpenhamn och är ett av Ibsens mest spelade dramer. August Strindberg skrev en replik i form av en novell som också bar titeln Ett dockhem. En samläsning rekommenderas.
Kommentarer är stängda.