Jag läser flest böcker skrivna av kvinnor och 2017 var inget undantag. 2016 var fördelningen 72% böcker skrivna av kvinnor, 25% böcker skrivna av män och 3% böcker skrivna av författare av båda kön, eller som identifierar sig som annat än man eller kvinna. 2015 var fördelningen 67% kvinnor, 32% män och 1% annat. 2017 var fördelningen så här:
Författarna kommer från 24 länder och då har jag i de flesta fall räknat det land de föddes i, men i fall där författaren flyttat till ett annat land som väldigt liten har jag tagit hänsyn till det. Det betyder att nobelpristagaren Kazuo Ishiguro räknas som brittisk och även om Hédi Fried kom till Sverige som tonåring räknar jag henne som en svensk författare. För att nämna några exempel.
Bland de övriga länderna gömmer sig Barbados, Danmark, Finland, Ghana, Indien, Israel, Italien, Jamaica, Pakistan, Singapore, Spanien, St Lucia, Sydkorea, Tyskland och Zimbabwe.
Jämfört med 2016 har Sverige ökat med 1%, men att ungefär hälften av de böcker jag läser är skrivna av svenska författare är tämligen normalt om man tittar tillbaka på tidigare år. USA har däremot tappat sin andraplats och Storbritannien har knipit den istället. 18% av de böcker jag läst är skrivna av en författare från Storbritannien, jämfört med 12% 2016.
Världsdelsfördelningen visar ett massivt övertag för Europa, faktiskt större än förra året då det stannade på 71%. Kombinationen fler böcker av svenska författare och fler länder representerade i Europa gör detta. Nordamerika ligger hyfsat jämt med 2016, då de nådde 14%. Asien, Afrika och Oceanien minskar i procent, men inte i antal. Sydamerika finns inte representerat. Skärpning på det. Här finns tidigare statistik att grotta ner sig i om så önskas.
Vad skrev då dessa för författare i för genre? Jag använder samma rubriker som förra året för att kunna jämföra. Spänning innefattar deckare och skräck, sakprosa allt som inte är skönlitteratur.
Jämfört med tidigare år har jag läst lite färre romaner (50% 2016, 49% 2015) men ungefär hälften är det ändå fortfarande. Gällande ungdomsböcker så har det gått upp (18% 2016, 23% 2015) och jag har också läst lite mer spänning (13% 2016, 12% 2017), lika mycket sakprosa som 2016 och lite mindre än 2015 då jag läste 10% icke-skönlitterärt. Lyrik och noveller brukar landa runt 4% och innefatta främst lyrik, men däremot har jag läst färre grafiska böcker än jag gjort de senaste åren. Gammal statistik finns här och här.
Jag har också som vanligt sammanställt vilka format böckerna de jag läser har. De senaste åren har e-böckerna dominerat, så också i år då formatet också ökat från 63% 2016 och 52% 2015. En stadigt uppåtgående trend alltså, kanske främst för att jag läser en massa via Storytel och Bookbeat. Inbundna betyder ofta recensionsexemplar, biblioteksböcker eller presenter, medan danskt band stavas Sekwa och ETTA. Jag hade funderingar på att slå ihop pocketböcker och häftade böcker, men de fick varsin tårtbit trots att de blev väldigt små.
I jämförelsen mellan de tre senaste åren har jag dock slagit samman pocketböcker och häftade till en kategori. Det syns tydligt att e-böcker mer och mer vinner mark hos mig på bekostnad av pappersböckerna. Jämförelsen är i procent, inte i antal för att se trenden tydligare.
