Europas Brasilia — ett epos från förorten är en dokumentär av Carl Pontus Hjortén om Hjällbo och boxaren Sagal Hussein, som är född och uppvuxen i förorten som många endast har negativa saker att säga om. Sagal själv tycker att hon haft en bra uppväxt och har svårt att förstå massmedias bild av hennes förort. Visst händer det saker där, men allt är inte hemskt. När Sagal träffar en rad personer och lär sig mer om Hjällbo växer en mer komplex bild fram.
Det finns flera intressanta trådar i Hjorthéns film. Dels handlar det om varför miljonprogrammet inleddes och hur Göteborg gick från en usel bostadsstandard till en mycket bättre på relativt kort tid. Många bodde i hus med utedass på gården och i förorter som Hjällbo fick de ett helt annat liv. Då bodde i princip bara svenskar där. Nu ser det väldigt annorlunda ut.
När Hjällbo byggdes inspirerades arkitekterna av Brasiliens huvudstad Brasilia, som grundades 1960 och Le Corbusiers modernistiska arkitektur. Vi får möta människor som avskyr dessa hus och andra som tycker att arkitekturen är fantastisk. Klart är att bostäder behövdes i det växande Göteborg och det saknades definitivt inte visioner.
Den andra viktiga berättelsen är den om Sagal Hussein och hennes liv. Vi får möta en ambitiös ung kvinna som drömmer om att bli läkare och som älskar boxning. Hon tar med oss till boxningsklubben, men också till sin gamla skola där en av mina kollegor arbetade i många år. Det är just henne Sagal besöker och även om det är ett kort möte är det ett fint sådant. Över huvud taget är Europas Brasilia en väldigt fin och välgjord film. Jag visade den för mina ettor som en del av vårt projekt kring identitet och det finns verkligen mycket att diskutera kring ursprung, drömmar och inte minst hur vi påverkas av hur andra ser på oss och det ställe där vi växte upp. Film ligger kvar på svtplay i sex månader och jag rekommenderar er verkligen att se den!