I vår har mina estettreor haft ett läsprojekt om så kallad världslitteratur. Ett begrepp som är lite trubbigt, men fokus har varit böcker från andra länder än de ”vanliga” litteraturländerna som Sverige, Storbritannien och USA eller ett annat perspektiv på händelser som vi brukar få en ”västerländsk” syn på. Inledningsvis presenterade jag begreppet, berättade om bra författare från olika världsdelar och lanserade min tes att det går att lära sig mycket om världen genom att läsa skönlitteratur. Den tesen fick eleverna diskutera i ett samtal efter läsningen.
Med hjälp av vår skolbibliotekarie satte vi ihop ett gäng titlar från skolbiblioteket som passade in i temat. Dessa presenterade vi sedan för klassen. Jag gav dem också en lista, baserad på mina två listor på bloggen om världslitteratur som du hittar här och här. Främst bestod listan av böcker jag läst själv, dels för att jag då lättare kunde koppla ihop varje elev med ”rätt” bok och dels för att faktiskt kunna kontrollera att de verkligen läst och inte bara försökte låtsas ha läst. Det går oftast att avslöja ändå, men jag gillar att ha koll. Här finns en länk till den inledande presentationen som jag använde.
Eleverna fick läsa en del på lektionstid, men vi läste också några noveller från olika länder gemensamt. Där letade vi gemensamt teman, motiv, budskap och även kulturell kunskap. Några noveller gjorde jag uppgifter till och du hittar dem här.
De noveller jag valde ut var:
”Stjärnklart” av Chiep Kim Héang, ur Kambodja berättar, Tranan, 2013
”Föräldrar och barn” av Fernando Bonassi, ur Brasilien berättar, Tranan, 2011
”Rost” av Marçal Aquino, ur Brasilien berättar, Tranan, 2011
”Törst” av Nawal El Saadawi, ur Törst, Ordfront förlag, 1991 (Egypten)
”Kinderägg” av Etgar Keret, ur Åtta procent av ingenting, Bastion, 2008 (Israel)
”Det gröna odjuret” av Haruki Murakami, ur Elefanten som gick upp i rök, Norstedts, 1996 och 2013 (Japan)
”I hjärtat av den gyllene triangeln” av Petina Gappah, ur Sorgesång för Easterly, Albert Bonniers förlag, 2010. (Zimbabwe)
”Mam Qitals fiende” av Hussein Arif, ur Kurdistan berättar, Bokförlaget Tranan, 2011
Andra bra alternativ är:
”Fettot” av Etgar Keret, ur Åtta procent av ingenting, Bastion, 2008 (Israel)
”Smuts” av Etgar Keret, ur Åtta procent av ingenting, Bastion, 2008 (Israel)
”Om att råka träffa den hundraprocentigt rätta flickan en vacker aprilmorgon” av Haruki Murakami, ur Elefanten som gick upp i rök, Norstedts, 1996 och 2013 (Japan)
”Rosies brudgum och hans spruckna, skära läppar” av Petina Gappah, ur Sorgesång för Easterly, Albert Bonniers förlag, 2010. (Zimbabwe)
Frågorna till novellerna varierade, men några återkom varje gång:
- Hur påverkar miljön karaktärerna i novellen?
- Hur påverkas novellens innehåll av det land den utspelar sig i?
- Vad skulle ni istället säga är universellt?
- Vad är novellens berättarperspektiv?
- Vilka teman och motiv finns i novellen?
- Vad är novellens budskap?
Under läsningen skrev eleverna läslogg som fokuserade på just kunskap om en annan kultur och livet i ett annat land, kanske även i en annan tid. Den avslutande skrivuppgiften handlade om att analysera innehållet, men också att jämföra bokens innehåll med andra källor och de noveller vi läst. Där finns ett förbättringsområde. Få använde novellerna i sina texter och det var svårt att hitta andra källor. Kanske ska jag koncentrera mig på skönlitteratur bara och förhoppningsvis då få fler att koppla samman noveller och roman till en helhet. Samtidigt är det viktigt att diskutera skillnaden mellan fakta och fiktion och att självbiografiska romaner kan innehålla en hel del saker som hänt, men ändå är just fiktion.*
Arbetsområdet redovisades också genom ett gruppsamtal som spelades in. Där presenterade eleverna de böcker de läst och sedan letade de gemensamma teman, motiv och budskap för att slutligen diskutera min tes om att världslitteratur är lärorikt.
Följande frågor fick de som stöd:
Vilka teman och motiv fanns i era böcker. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?
Koppla också ihop böckerna med de noveller vi läst. Vilka gemensamma teman och motiv kan ni hitta?
Vad lärde ni er av att läsa era böcker? Det kan t.ex. vara om livsvillkor i olika länder, samt om viktiga händelser.
Hur skulle ni definiera begreppet världslitteratur? Är det ett bra eller dåligt begrepp? Varför?
Jag har just lyssnat på samtalen och är så himla imponerad. Min tes visade sig stämma, de flesta var positiva till de böcker de läst. Alla hade inte hunnit läsa ut när samtalet hölls, men jag hoppas och tror att de gjorde det senare. En annan tes jag har är att läsning blir bäst när man diskuterar det lästa med andra håller också utan tvekan. Dessutom blev det tydligt att vissa elever är väldigt mycket bättre på att analysera och uttrycka sina åsikter i tal än i skrift. En påminnelse till mig om att bli ännu bättre på att variera redovisningsformer.
Samtalen de spelade in handlade om böckerna, men också om mänskliga rättigheter och bristen på rättigheter, världspolitik och historiska perspektiv, bristen på jämställdhet, ojämlika livsvillkor, korruption och dessutom om universella tankar och känslor som alla människor kan relatera till. Den mest intressanta frågan var kanske ”vad har du lärt dig genom att läsa den här boken”. Som lärare blir jag väldigt glad över hur mycket de känner att de fått till sig genom läsningen. Flera grupper diskuterade hur mycket enklare det är att bara läsa amerikanska böcker och se amerikanska filmer. Då slipper man få veta om allt elände som finns i världen. Det var sagt med glimten i ögat och de fnissade lite åt hur skyddade de är. Någon grupp funderade också kring våra tidningar och hur en artikel om Anna Books hår kan var större än en om en massiv svältkatastrof någonstans i Afrika.
Jag hoppas och tror att jag sått ett frö hos många av mina elever och att de faktiskt kommer att fortsätta att läsa. För första gången uttrycker i princip alla att läsprojektet har varit både bra och lärorikt, inte bara ”nyttigt”.
Här är de böcker som eleverna valde och gillade:
Slumdog millionaire av Vikas Swarup (Indien)
Vi av Kim Thúy (Vietnam, Kanada)
Memorys bok av Petina Gappah (Zimbabwe)
1Q84 del 1 av Haruki Murakami (Japan)
Kafka på stranden av Haruki Murakami (Japan)
En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa (Japan)
Flickorna från Riyadh av Rajaa Alsanea (Saudiarabien)
Flyga drake av Khaled Hosseini (Afghanistan)
Och bergen svarade av Khaled Hosseini (Afghanistan)
Vi kom över havet av Julie Otsuka (Japan och USA)
När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka (som visserligen utspelar sig i USA, men som ger ett annorlunda perspektiv på andra världskriget)
Vegetarianen av Han Kang (Sydkorea)
Pojkflickan av Nina Bouraoui (Algeriet/Frankrike)
Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien av Mohsin Hamid (Pakistan)
Här styr självklart skolbibliotekets utbud, men vi har också ett kommunbibliotek integrerat i skolan, vilket gör att det är förhållandevis enkelt för eleverna att låna böcker.
* Inlägget är uppdaterat med de nya noveller jag lade till ht-18, samt med fler böcker som eleverna valt och gillat. Den här gången fokuserade vi mer på novellerna och eleverna fick ett slags venn-diagram där de skulle jämföra sin bok med 2-3 noveller. De som blev klara med sin bok tidigt sökte själva efter texter som andra skrivit om boken och vissa läste även andra källor som beskrev det som hände i boken. Parallellt med att vi läst i svenska har eleverna läst Factfullness i samhällskunskapen. I inledningen av projektet turades jag och min kollega om att presentera Gapminder och eleverna har bland annat fått titta på Dollar street.