Jag gillar Bonnier Bookerys koncept med kortromaner och har läst och lyssnat på flera titlar. Just att lyssna på korta böcker är något som funkar bra för mig, som brukar ha svårt att hålla koncentrationen uppe när jag lyssnar på längre böcker.
Det var länge sedan jag läste något av Emma Hamberg, men hon är en gammal favorit och när jag upptäckte hennes Late Bloomer, blev den mitt resesällskap. Ljudboken är inläst av författaren själv och det är en riktigt bra uppläsning. Historien om Ulla, som just blivit änka och helt förlorat livslusten är nattsvart och jätterolig.
Egentligen var Ullas och Ingemars äktenskap inget speciellt, men han fanns alltid där och nu finns han inte mer. Den enda Ulla har kvar är sonen, men honom träffar hon sällan. Nu har hon skaffat en livsförsäkring och planen är att ta livet av sig långsamt, så att hon dör när den börjar gälla. Ett år har hon, sedan är det över. Ulla röker hysteriskt, äter mängder med socker och missköter sig på alla tänkbara sätt. Hon duschar inte, går inte ut och isolerar sig helt.
Så börjar hon spionera på en man som bor i lägenheten mitt emot. Han verkar rätt märklig och ibland är en tonårskille hos honom. Ulla är rädd att killen är i fara och bestämmer sig en dag för att knalla över och rädda honom. Väl inne i trappuppgången träffar hon en annan man som ska hälsa på i lägenheten och Ulla lyckas ta sig in.
Det här är bara början på den skruvande berättelsen om Ulla och människorna i den skumma lägenheten och när boken är utläst önskar jag mig mer. Jag är inte färdig med Ulla ännu, faktiskt inte alls färdig. Du får gärna skriva mer om henne Emma Hamberg. Gör det snälla du.