Jag läser mig igenom de nominerade böckerna till Augustprisets barn- och ungdomskategori och idag handlar det om Gropen av Emma AdBåge. Gropen bakom skolans gymnastiksal som barnen älskar och de vuxna hatar. Där leker de vilda lekar, klättrar i träd och hoppar från stora stenbumlingar. Där finns också gul lera som aldrig tar slut och berättarens favoritplats Stora roten, där det går att leka en massa spännande lekar som björnmamma, koja eller kurragömma.
Gropen innehåller många, fina och innehållsrika illustrationer som visar allt som barnen hittar på. Text finns det på vissa sidor, men långt ifrån alla. Det är bilderna som talar och visar oss hur absolut fantastisk Gropen är. För barnen alltså. De vuxna hatar Gropen och säger att barnen kan dö om de leker där, eller i alla fall ramla och slå sig, men huvudpersonen har aldrig slagit sig där, utan bara i kuddrummet och där får barnen minsann vara utan att de vuxna klagar. När det så en enda gång händer att någon skadar sig i Gropen förbjuder de vuxna barnen att vara där, men det är något barnen vägrar att acceptera. Tyvärr blir barnen rejält överkörda till slut och det känns lite sorgligt.
Gropen påminner mig om bäcken som rinner precis utanför mina barns skolgård. Bäcken som var full av härlig lera och som frös på vintern, så att alla kunde hoppa omkring och göra sönder isen och bli så där härligt blöta och leriga som bara barn kan bli. Bäcken som alla vuxna på skolan försökte förbjuda barnen att vara vid, men som de inte kunde hålla dem ifrån. Jag vet inte hur många gånger jag hämtade skitiga, blöta och lyckliga barn som lekt i bäcken och vet ni, jag tyckte att det var helt okej.
Av de tre bilderböcker för yngre som nominerats till Augustpriset tycker jag definitivt att Gropen är den bästa. Ämnet är viktigt, men ändå barnanpassat och såväl bilder som text inbjuder till samtal. Kampen mellan barn och vuxna är väl beskriven och engagerar i alla fall mig. Jag tror att även barn skulle fastna för berättelsen om den fantastiska boken och i skolan skulle man på ett bra sätt kunna prata om regler kontra frihet.
Emma AdBåge har nominerats till Augustpriset två gånger som illustratör, 2017 för Dumma teckning, med text av Johanna Thydell och 2014 för fina Tilly som trodde att …, med text av Eva Staaf. År 2015 nominerades hon också för sin egen bok Nu är det sent! och kanske är det äntligen dags för en seger.