Jag är team sommartid. Varje år när klockan ställs tillbaka på hösten och mörkret slår till, vill jag helst av allt gömma mig. Men visst finns det en fördel med den extra timmen och det är vad huvudpersonen i Julie Zehs ”Den skänkta timmen” tar fasta på. En timme som är friare en alla andra timmar, som man får till skänks. När jag jobbade natt för många år sedan var den här timmen knappast uppskattad, men det är en helt annan historia.
Det var alldeles för länge sedan jag läste något av Julie Zeh. Jag tycker väldigt mycket om hennes språk och sättet hon berättar sina historier på. Dags att återupptäcka.