11 nätter före jul

Det börjar på förskolan när barnen sjunger ”Lusse lelle”. Det är 11 nätter före jul och Erika är sjukt trött på sin man David. När hon lyssnar aktivt på sången och dessutom försöker vara social med de andra föräldrarna, sitter han och fipplar med sin telefon. Jobbet tar all tid och han är aldrig riktigt närvarande. Samtidigt vill han ha en traditionell jul, men Erika vet vem som kommer att få fixa allt. Som vanligt.

David är frilansande journalist och jobbar på ett projekt om skilsmässodagen, som infaller den 8 januari. Det är då par som inte klarat av den intensiva jul- och nyårsledigheten och därför ansöker om skilsmässa. Den andra toppen är i augusti efter sommarsemestern.

Erika har nästan bestämt sig för att skilsmässa är enda vägen att gå, men hon har ännu inte vågat ta upp det med David. Han verkar inte riktigt inse vilka problem de har i sitt äktenskap, utan ser det bara som en tillfällig svacka under småbarnsåren.

Så skriver Erika ett inlägg på en relationssajt om sitt hopplösa äktenskap och den irritation hon känner både över sin make och hans familj som alltid vill fira jul på samma sätt, med samma nedlåtande kommentarer och samma kassa anekdoter. David läser inlägget och inser att det är Erika som har skrivit det. Han bestämmer sig att svara, men inte som sig själv, utan under sitt alias Rudolf. Rudolf och Erika får en alldeles speciell kontakt, men i vardagen kör de fortfarande i hiskelig fart rakt ner i skilsmässoträsket.

Anna Fredriksson har verkligen satt ord på den stress och frustration som småbarnsåren kan orsaka. Toppat med julstress blir det inte sällan ohållbart och jag kan verkligen identifiera mig med Erika. Samtidigt vill jag skaka om både henne och David, för hjälp vad kassa de är på att kommunicera.

Jag tycker verkligen om 11 nätter före jul och är glad över att äntligen ha hittat en julroman nästan helt fri från glättighet. Det behövdes för balansen.