Jag ska villigt erkänna att jag var riktigt skeptisk till att se filmen Captain Marvel. Superhjältar som räddar jorden är inte riktigt min grej och jag har inte sett några andra Marvel-filmer. Det har däremot andra i min familj och sällskapet fick mig att följa med på bio trots allt.
Captain Marvel handlar om Carol Danvers som var en helt vanlig människa, men nu förvandlats till en mäktig krigare med eldsprutande händer. I filmens inledning slåss hon med sin mentor Yonn-Rogg (spelad av Jude Law) som försöker få henne att kontrollera sina krafter och en dag vinna över honom utan dem. Yonn-Rogg tillhör folket Kree och det är Carol, som kallas Vers av sina Kree-polare, också övertygad om att hon gör. Hennes minnen från ett tidigare liv är i princip utsuddat, men ibland kommer små fragment som både stör och triggar henne.
Kree-folkets största fiender är Skrulls, som är ett folk som kan överta andras utseende och förändra det när de så önskar. Egentligen är de klassiska, gröna rymdmonster och det tar ett tag innan jag kan släppa det. Problemet för mig när jag ser filmer där olika rymdmänniskor finns med är att jag inte kan ta dem på allvar när de är blå eller gröna i ansiktet och andra inte tycks reagera över det. Men tro mig, i Captain Marvel går det faktiskt utmärkt till och med för denna skeptiker att glömma alla märkliga yttre attribut och dras med i historien.
Captain Marvel är såväl humoristisk som spännande och riktigt roligt blir det när Carol hamnar på planet C-53 (den planet vi kallar jorden) och försöker övertyga människorna om att hon är en Kree-krigare som försöker rädda Universum från att tas över av det hemska Skrull-folket. Att det dessutom är 1995 gör att miljön och inte minst musiken är helt fantastisk. Tänk dig en megahjälte som slåss till tonerna av I’m just the girl med No Doubt?! Det blir inte mycket bättre.
Det som gör att jag faktiskt uppskattar Captain Marvel på riktigt är dock inte bara musiken. Faktiskt inte heller det faktum att superhjälten är en kvinna (även om jag är glad att hon är det) utan framför allt att det finns en historia som intresserar mig. Jag vill också veta vad som hände Carol, vem det är hon ser i sina drömmar och varför hon känner igen sig på jorden.
Carol Danvers aka Captain Marvel spelas av Brie Larson, som bland annat spelade huvudrollen i filmatiseringen av Emma Donoghues Room, en roll som gav henne en Oscar. I rollen som Nick Fury, polisen som Carol träffar på C-53 ser vi Samuel L. Jackson och han som vanligt en bra rolltolkning.
Captain Marvel är en film som (oväntat nog) uppskattades av hela familjen O och nu vill till och med jag se kommande filmen Avengers: Endgame, som har premiär i april.