Idag och några veckor framåt kommer vår familj att få uppleva ännu ett kapitel i den del av livet jag aldrig trodde att jag skulle få uppleva. Något som kan bli en positiv vändning, eller ännu en plan som inte gick vägen. Jag hoppas självklart på det förstnämnda. Det vi vet säkert är att något kommer att hända och efter månader, jag faktiskt år, av väntan är det trots allt en bra sak.
Jag hade dock inte haft något emot om någon idag brast ut i ett rungande ”april april” och berättade att de senaste åren bara varit ett skämt. Att vi kunde förflytta oss tillbaka till första april för tre år sedan och sedan få hoppa över all skit som hänt sedan dess.
Men det går inte och därför finns inget annat att göra än att blicka framåt. Det har faktiskt inte varit nattsvart hela tiden. Det har varit livet. Kanske inte det liv jag hade tänkt mig, men inte nödvändigtvis bara sämre.
April, april, du kan inte lura mig. Vi kör framåt och vi vänder det här.
Håller tummar och tår, för att det åt ert håll går!
Tack!