Jag brukar säga att en bok är bättre än en serie, men det finns självklart undantag. Att få träffa Louisa Clark en tredje gång är just ett sådant undantag, för henne kan jag inte riktigt få nog av. I boken En andra chans flyttar Louisa till New York. Via Nathan har hon fått ett jobb hos familjen Gopnik på Upper East Side. Och vilket märkligt jobb det är. Lou ska vara assistent åt Agnes, som är fru nummer två till den ganska mycket äldre Leonard. Hon kommer från Polen och ses helt klart som både en inkräktare och en lycksökare, speciellt av Leonards dotter Tabitha och hans förra fru, som hela tiden tycks befinna sig i närheten.
Lou och Sam försöker hålla liv i sitt långdistansförhållande och ställer till det för varandra gång på gång. Nästan så mycket att jag blir irriterad. Bland annat blir Lou avundsjuk på Sams nya kollega, som definitivt är förtjust i honom och själv träffar hon Josh, som till utseendet är väldigt lik Will. Om förhållandena till dessa herrar går mig lite på nerverna, älskar jag att få återse Lous familj. De är riktigt charmiga. Jag tycker också väldigt mycket om att läsa om Louisas nya liv i New York, hur märkligt det än är. Grannen Mrs De Witt och hennes hund Dean Martin ger definitivt berättelsen en extra krydda.
Det är just i karaktärerna som Jojo Moyes har sin styrka. Att läsa om Lou är att återse en gammal vän och väldigt många av människorna omkring henne levandegörs på ett riktigt fint sätt. Det är långt ifrån alla som jag skulle vilja ha i min närhet, men de är definitivt intressanta att läsa om. En andra chans var precis vad jag behövde just nu. Välskriven, underhållande och mänsklig.
Skämskudde nästan. De här böckerna har jag inte läst och det känns som jag är absolut sist på bollen.
Äh, varför det?! Gillade ettan och trean bäst, tvåan var okej.