Igår lyssnade jag på den turkiska författaren Elif Shafak på Louisiana Literature. Jag köpte då hennes senaste bok 10 minutes and 38 seconds in this strange world och har ägnat dagen åt den. Bokens huvudperson Leila dör redan i bokens inledning och vi får följa henne under de 10 minuter och 38 sekunder som hennes medvetande finns kvar, trots att hennes kropp egentligen är död. Boken är nominerad till Man Booker Prize 2019 och det är den väl värd.
Första delen av boken handlar om hur Leila minns sitt liv. I andra delen tas hon till bårhuset och hennes fem vänner väntar förgäves utanför, för att få tillgång till kroppen så att de kan begrava henne. Endast familj och släktingar får den möjligheten och när de vägrar förs Leilas kropp istället till the Cemetery of the Companionless i Istanbul, där gravarna märks med en siffra istället för ett namn. Leilas vän Nostalgia Nalan funderar då över olika sorters familjer, s.198ff.
Nostalgia Nolan believed there were two kinds of families in this world: relatives formed the blood family; and friends, the water family. If your blood family happened to be nice and caring, you could count your lucky stars and make the most of it; and if not, there was still hope; things could take a turn for the better once you were old enough to leave your home sour home.
As for the water family, this was formed much later in life, and was, to a large extent, of your own making. While it was true that nothing could take the place of a loving, happy blood family, in the absence of one, a good water family could wash away the hurt and pain collected inside like black soot. It was therefore possible for your friends to have a treasured place in your heart, and occupy a bigger space than all your kin combined. But those who had never experienced what it felt like to be spurned by their own relatives would not know that there were times when water ran thicker than blood.
En smakebit på en søndag arrangeras idag av Astrid Therese på bloggen Betraktninger. Kika in där för fler utvalda bokcitat.
Elif Shafak är en av mina favoritförfattare. Den här köpte jag i somras i Edinburgh (signerad av författaren!). Har inte publicerat recensionen än (ligger efter!), men den är en stark kandidat till årets bästa bok… Ska bli intressant att se vad du tycker.
Har faktiskt inte läst något innan. Har Bastarden från Istanbul hemma och ska definitivt läsa den nu. Ingen av hennes andra titlar verkar ha blivit översatta. Synd.
Har läst två av hennes böcker och vill väldigt gärna läsa fler.
En till av hennes böcker har blivit översatt till svenska; Heder.
Hennes språk är visserligen ganska lätt, med ett fint flyt, men jag önskar att fler svenska läsare fick ta del av den här boken. Den väcker väldigt många tankar.
Det här boken verkar intressant, tack för smakbiten.
Tycker mycket om den och blev imponerad av författaren igår. Ska sätta mig och försöka få ihop mina anteckningar från samtalet till ett inlägg.
Inte läst något av författaren men är lite nyfiken. Tack för smakbiten!
Har inte läst något av författaren men tyckte mycket om din smakbit. Tack för den!
Kittlande ämne, låter hur intressant sm helst. Tack för smakbit!
låter intressant. har inte läst något tidigare, men det går ju att. ta igen. tack för smakebiten!
Har haft Bastarden från Istanbul i hyllan sedan den var ny, men det är ju ingen garanti för att en bok blir läst tyvärr.