Liane Moriarty växte upp i en stor familj med många biologiska syskon och en rad fosterbarn. Två av systrarna är också författare och Liane, som är äldst och tyckte att hon borde vara först, drevs att skriva av ren avundsjuka. Kanske är det också den stora familjen som gör att hon alltid har väldigt många karaktärer och låter allas röster komma till tals. Att skildra deras språk är hennes styrka, medan hon är sämre på att beskriva miljö och omgivning menar hon. Hon behöver jobba mer på miljöbeskrivningarna, säger hon. När hon reser är hon mer fokuserad på människor och relationer än på landskapet. Senaste boken heter Nio främlingar och har som titeln avslöjar en rad viktiga karaktärer. Huvudpersonen är Francis, en före detta bästsäljande författare, som nu verkar ha glömt bort hur hon ska skriva.
Seminariet har titeln Vad vet vi egentligen om varandra? och något som diskuteras är t.ex. långa äktenskap och hur kärlek är något som man måste bestämma sig för att fortsätta med varje dag. Det faktum att både vi och den vi är gifta med förändras ständigt och därför är det omöjligt att veta allt. I boken Öppnas i händelse av min död är en mans hemligheter centrala och moderator Pekka Heino tar upp ämnet hämndsex, som finns i boken och huruvida det går att jämna ut otrohet och svek. Att samtalet kommer att handla om underkläder, utseende, visslingar och kroppskomplex var kanske inte riktigt det jag hade väntat mig eller önskat.
Hur är det med läsning och den unga generationen? Liane Moriarty tror att det alltid kommer att finnas behov av berättelser och hörde från The English Bookshop att de ser fler och fler unga köpa vackert inbundna klassiker. Det finns hopp, säger hon och är övertygar om att det kommer att bli bra.
Saker vi inte vet om varandra, som t.ex. infertilitet är vanliga teman i Moriarty böcker. Hon träffade själv den rätta personen sent och trots att en kvinna som närmar sig 40 och längtar desperat efter barn är inte direkt attraktivt, påpekar hon, men hon lyckades hitta rätt och har nu man och två döttrar.
I Stora små lögner är det barnen och mammorna som står i centrum och som en äldre mamma den gemenskap med andra människor som råkar ha barn är hon fascinerad över hur lik skolan en mammagrupp kan vara. Det finns de med hög status, de som dömer andra, men också sådana som kan ställa upp när det behövs. Mammagruppen i Stora små lögner är minst saft spretig både i ålder, status och stil.
Drömmen om att förändras och bli en bättre, mer perfekt version av sig själv är central i flera av Moriartys böcker, men kanske mest tydlig i Nio främlingar då de ska tillbringa 10 dagar på hälsohem. Deras vistelse inleds med fem dagars tystnad, vilket kan göra vissa galna och andra väldigt lugna. Själv tror Moriarty att hon skulle haft svårt att klara av det, trots att hon inte ser sig som överdrivet pratsam.
Den som driver hälsohemmet är Masha och Nicole Kidman kommer att spela henne när boken blir tv-serie. Moriarty ser henne som en karaktär som faktiskt bryr sig om sina klienter, men visst är hennes metoden minst sagt annorlunda. Jag är glad över att boken blir en serie, då jag tycker att karaktärerna i Nine perfect srangers är intressanta och hoppas att vi faktiskt får veta mer om dem.