Vad tyckte du om boken? Sätt en stjärna eller två eller kanske fem. Efter varje läst bok på någon av ljud- och e-bokstjänsterna uppmanas jag att sätta ett betyg. Ett snabbt sätt att visa vad jag tycker. Helt frivilligt självklart, men ändå något jag och säkert många med mig ändå gör. Jag för också in mina lästa böcker på tjänsten Goodreads och då sätter jag också ett betyg. Enkelt och tydligt. Eller?
Men vad betyder en trea? Hur bra är en fyra? Är det ens någon idé att läsa en tvåa?
För mig har standardbetyget blivit en fyra. Det betyder att boken är läsvärd. Ett bra språk, vettiga karaktärer och ett intressant innehåll. Allt behöver inte vara perfekt, men jag ska beröras och boken ska vara bra inom sin genre. Får boken en trea är det fortfarande en bra bok, men kanske inte så speciell i sin genre. Den fjärde stjärnan handlar ofta om att på något sätt sticka ut.
Andra betyg sätter jag sällan. I år har det blivit några få femmor och då är det böcker som verkligen berör mig och som är speciella. Tvåor blir det sällan för att jag inte läser ut böcker jag inte tycker om och en bok som får en tvåa i betyg är inte speciellt läsvärd. Att bara sätta ett betyg säger därför inte jättemycket, då det inte förklarar vad det är som gör en bok bra eller mindre bra just för mig. Hur ska då den som ser betyget kunna veta om deras preferenser stämmer med mina?
I dagens samhälle ska det mesta gå snabbt och vara lätt att ta till sig. Ett kort omdöme är att föredra framför en längre text. En bild på instagram bättre än en lång text. Så känner jag inför dagens korta omdömen om boken, som mer och mer tar över de längre, reflekterande texterna. Jag tycker att det är lite sorgligt. Kanske är det därför jag endast taggar med betyg på mina inlägg om lästa böcker och inte ens har med ett betyg om jag delar på instagram. Ibland tänker jag att det är lite dumt, då det kanske hade lockat fler om jag bara hade kört ut ett betyg, gärna i e-mojiform och skrivit en rad eller två. Det är bara det att jag skriver lika mycket för mig själv som för andra. Kanske mer. Jag tycker om att försöka sätta ord på en läsupplevelse och kanske dra lite extra i en tråd som jag finner intressant. Extra roligt var det därför på Bokmässan då jag fick höra från flera personer som skriver böcker och arbetar på förlag att de uppskattade mina längre texter. Att det är roligt med något mer än några ord och ett betyg. Jag är också medveten om att andra kanske tycker att det mest är jobbigt att behöva läsa massor och trots det inte få något tydligt besked om vad jag tycker. Inget betyg att snabbt scanna av. Samtidigt går trenden mot att bloggar ersätts av Instagram även när böcker eller evenemang ska lyftas. Många tar fantastiska bilder på Instagram, men jag önskar att texten fick stå mer i fokus.
Frågan är om det ens är någon idé att skriva långa texter om det ändå går att få samma information i ett betyg. Som lärare vet jag att den elev som får ett betyg inte läser kommentarerna som motiverar betyget. Kanske är det samma med den som läser ett inlägg? Finns det ett betyg så räcker det att veta det. Nu behöver det inte vara någon nackdel. Faktiskt kanske till och med en fördel, då den som bara behöver registrera ett betyg hinner med att scrolla igenom ett flöde på kortare tid och därmed får tips om fler böcker. Kanske är kvantitet faktiskt viktigast. Kanske är jag en gammal surkärring som föredrar ord framför bild och stjärnor och önskar att vi sjungit långsamhetens lov lite oftare.
Jag håller med dig! Jag tycker att det är ganska irrelevant vilket betyg en bloggare ger boken, jag vill veta varför hen gillar eller inte. För mig personligen handlar bloggläsande väldigt mycket om att lära känna personen som skriver om böcker och bygga en relation så att jag vet vad boktipset betyder för mig (tycker vi lika, vad är det vi gillar/ogillar lika/olika osv). Det är också så jag sett på mitt eget bloggande hela tiden, det är mycket för min egen skull (annars hade jag nog inte orkat i tio år), men jag har också alltid velat att den som läser mig kontinuerligt ska lära känna mig och min smak på djupet. Det är för mig en viktig aspekt för att jag ska få ut något av att läsa och skriva blogg. Och när det gäller instagram så älskar jag det, men någon bra plats att skriva längre, resonerande texter om böcker är det inte och de korta fyller sin funktion, men det vore väldigt tråkigt om de kom att bli istället för bloggtexter.
Jag gillar också instagram, men då de konton som verkligen är duktiga på att ta snygga bilder som inspirerar. Så mycket info om boken får jag inte och vill precis som du egentligen inte ha det just där.
Håller med! Gillar instagram och älskar att titta på bilder. Men att titta på ett gäng, hur stämningsfulla de än är, bokbilder med ljusslingor och temuggar ger mig inte alls lika mycket som att läsa en bloggtext om en bok jag är intresserad av, eller för den delen inte har någon koll på men kanske blir intresserad av i o m bloggtexter. Betyg sätter jag bara på Goodreads … Man kanske inte ens måste det? Jag har inte ens reflekterat över det.
Jag tycker du ska fortsätta med dina innehållsrika utläggningar, som ger så mycket mervärde när jag väljer vad jag vill läsa! För den som blir recenserad betyder det så oerhört mycket med ett utförligt omdöme, det anser i alla fall jag …
Det känns roligare för egen del också att försöka tänka till, men ibland får det det vara tillåtet att skriva kort också så att läsandet och bloggandet inte blir ännu ett stressmoment.
Självklart måste det finnas utrymme att göra olika långa recensioner utifrån tid och lust! Tycker det är fantastiskt att du och alla andra bloggare orkar hålla på!