Jag har länge tänkt läsa något av Tove Alsterdal, men av någon märklig anledning har det inte blivit av. När nu senaste boken Blindtunnel nominerades till Årets svenska kriminalroman av Svenska Deckarakademin fick jag äntligen tummen ur. Så vad tyckte jag då?
Själva grundhistorien är fängslande. Vi får följa paret Sonja och Daniel vars barn flyttat hemifrån och vars äktenskap stagnerat. Främst är det kanske Daniels mående som påverkat dem. Efter att han förlorat sitt jobb är det som att han blivit en annan person. Det är också han som varit den drivande i den ganska ovanliga flytt de gjort. Sonja och Daniel har nämligen köpt en gammal vingård i Tjeckien och det står klart att Sonja egentligen är ganska tveksam till det hela, men följer med för att stötta sin man. Det är ett förfallet hus de försöker bo i och ett bekvämt liv ter sig långt borta. Inte blir det bättre när de upptäcker ett gammalt skelett i källaren.
Området där vingården ligger är Sudetenland, ett område som historiskt haft en hel del tyska invånare och som efter första världskriget blev en del av det nyskapade Tjeckoslovakien. Under Sudetkrisen 1938 annekterades området av Hitler och införlivades i Tredje riket. Vad som hände i området efter andra världskriget visste i alla fall jag ingenting om, men efter att ha läst Blindtunnel är jag sugen på att ta reda på ännu mer. Alsterdals styrka ligger helt klart i hur hon integrerar historiska händelse i spänningshistorien. Så värst spännande är det kanske inte, men välskrivet och intressant.
Är Blindtunnel Årets bästa svenska kriminalroman? Nej, det skulle jag inte säga. Det är helt klart en bra bok, men jag tycker mer om Järtecken av Christoffer Carlsson, som är nominerad i samma kategori. Det de två böckerna har gemensamt är att de är mycket välskrivna och dessutom mer romaner än deckare. Nu är det ju kriminalromaner och inte deckare Svenska Deckarakademin valt att använda och då är både Alsterdal och Carlsson mycket värdiga nominerade. I dagarna släpps Blindtunnel i pocket och jag hoppas den når många läsare. Själv blir jag nyfiken på Alsterdals tidigare böcker. Vilken rekommenderar ni att läsa härnäst?
Hej! Läs gärna ta min hand som handlar om chilenare i Jakobsberg och om vad som hände i Chile på 1970-talet
Åh, är den bra skriven. Älskar att läsa krim, men hatar det dåliga språket som ibland förekommer.
Språket är riktigt bra!
Jag tyckte mycket om I tystnaden begravd, som är en släkthistoria med trådar till de sk kirunasvenskarnas öden.
Tack för tips! Ska definitivt läsa mer av henne.
Hej, nu har du kanske redan hunnit läsa böckerna, men jag håller med Sanna. I tystnaden begravd är i mina ögon betydligt bättre än Låt mig ta din hand som är både för lång för att hålla intresset vid liv och känns samtidigt som två böcker i en. Vad Alsterdal är bra på är dock språket och att skildra miljöer. Men hon är ju också journalist i grunden.
Inte läst fler ännu, så tack för tips och förtydligande!