Martina Montelius är en av de roligaste och vassaste jag vet. Hennes böcker får mig alltid att gapskratta, medan jag tänker ”men usch så hemskt”. Avlivningskliniken Tusenskönan är inget undantag. Huvudpersonen June är 48 år och en typisk högerdebattör som tagit sig lite väl långt ut på högerkanten och sedan skruvad några varv till av Montelius. Hon avskyr vänsterpolitik så mycket att hon hellre tar livet av sig än att betala skatt. Det är också en av många anledningar till att hon skriver in sig på Avlivningskliniken Tusenskönan, en klinik som erbjuder en lyxig tillvaro fram till ögonblicken då ens liv tas och allt avslutas. Som premiumkund får hon för 225 000 kronor personliga tofflor med sina initialer, tillgång till spa-avdelningen, helpension med obegränsade mängder alkohol och självklart samtalsterapi och religiös rådgivning. Det senare är ingenting June ger mycket för. Hon vill bara leva gott innan hon lämnar jordelivet för gott, exakt när och hur hon önskat.
Avlivningskliniker är extremt populära i det Sverige Montelius beskriver och självklart finns även statliga sådana där liv tas på löpande band. Sådana är ingenting för June. Hon vill självklart ha ett privat alternativ och som rik förtjänar hon lyx. När hon äntligen ska lämna ett Sverige fyllt av transaktivister, bidragsberoende och inte minst alla fula människor. June hatar fula människor. Att hon är rik och vacker, medan andra är fattiga och fula handlar om att hon helt enkelt gjort bättre val och hon tänker inte be om ursäkt för att hon nu får dö ”snabbare och med större bekvämlighet än de bidragsberoende och slösaktiga”. Även om alla svenskar efter suicidreformen betalar in en dödspeng varje månad är det i realiteten så att den som vill dö med klass måste punga ut med egna pengar.
Avlivningskliniken Tusenskönan drivs av Brage Weindel och hans två ex-fruar Marianne och Françoise, tre minst sagt udda figurer. Brage är något av en kändis och har både framträtt på tv och genomfört ett, enligt June, fantastiskt sommarprogram. Han är överläkare och dessutom grundare av kliniken. På kliniken finns när June anländer flera andra patienter och den mest kända är Alida, en framgångsrik influencer som för tillfället är den som ansvarar för klinikens Instagramkonto. Hon postar bilder med hashtags som #finallyhappy #deathwish men också #brageweindelsdeathbrigade. Bland Alidas vänner finns många andra Tusenskönan-fans och debatten kring att kliniken tillåter fullt friska, unga människor att avsluta sina liv är livlig bland självmordsmotståndarna, men det finns också självmordspositiva aktivister som istället hyllar valfriheten. På kliniken blir Alida vän med Uffe, en misslyckad man som efter en olycka är övertygad om att hans familj har det bättre utan honom. Han har bott länge på Avlivningskliniken Tusenskönan och fungerar nästan som en anställd. När hans avlivningsdatum är satt förblir okänt. Uffe och hunden Ida blir viktiga för Alida på hennes väg mot den så efterlängtade döden.
Avlivningskliniken Tusenskönan är helt klart mer tung än rolig, men jag uppskattar hur Montelius drar politikernas privatiseringsiver till sin spets och visar hur absurt det kan bli om alla verkligen ska få välja i alla avgörande situationer i livet. June må vara en överdriven karaktär, men helt ärligt finns det många högertroll på nätet som låter ungefär som hon. Montelius bidrar egentligen inte med någon hopp, utan konstaterar att vi får det samhälle vi förtjänar och att ojämlikheten riskerar att förfölja oss in i döden.
Låter som en välfunnen satir.
Det tycker jag!