Hanna på Feministbiblioteket skriver idag om att utmana sig gällande läsningen och sätta upp läsmål. Det kan gälla antal böcker som ska läsas eller andra utmaningar. Hon ställer sig frågan om det är stressande eller peppande. För mig är svaret enkelt.
Det är lätt att se att jag trots att jag var en storläsare innan jag började blogga om böcker, verkligen blivit det på allvar som bokbloggare. Det handlar kanske mest om att jag prioriterar läsning ännu mer nu än jag gjort tidigare, vilket inte är så konstigt med tanke på att bloggen och alla goda sidoeffekter av den gör att jag har fler bokälskare och fler böcker runt mig än tidigare. Visst hamnar jag ibland i någon slags lässtress, men det handlar i så fall om att det finns så otroligt många böcker jag vill läsa, men alldeles för lite tid för att hinna göra det. Rent krasst hade det inte räckt om jag slutade jobba och läste på heltid, alla böcker hade ändå inte blivit lästa. Den stressen är med andra ord bara att glömma.
Läsutmaningar kallade jag det förut, nu säger jag läsmål, vilket är ett sätt att undvika att drabbas av press och stress. Målet är att 2020 läsa i snitt 12 böcker i månaden, vilket blir 144 böcker. Det är också där jag legat de senaste åren, vilket gör det till ett rimligt mål. Blir det inte riktigt så många böcker lästa är det ingen katastrof. Roligast är egentligen att klicka in böcker i Goodreads utmaning och följa sin läsning. Just nu ligger jag lite före, men jag vet att det kommer att gå upp och ner under året.
Vad har jag då mer för läsmål? Att läsa nobelpristagare är ett och där har jag i alla fall läst en bok redan i januari. Ett mål i bakhuvudet är att läsa de kvinnor som fått priset och de få olästa jag har kvar sedan 10-talet, men någon absolut tidsgräns har jag faktiskt inte satt. Hinner jag inte förr får det bli när jag är pensionär.
Texter skrivna av författare från 26 länder är ett annat mål. Förra året klarade jag det gällande texter, men inte med hela böcker, vilket gjorde att min lässammanställning inte innehöll 26 länder. Det är ändå okej. I år har jag börjat bra och redan läst böcker från fem länder, varav två för mig ovanliga. Det är de mer ovanliga jag behöver fokusera på då Sverige, Storbritannien, USA och Frankrike kommer av sig själv. Detsamma brukar gälla Irland och Australien, oftast även Kanada, men meningen är ju att jag ska ta mig utanför den engelskspråkiga världen. Ibland uppstår frustration, som just nu när jag läser Framtidens arab av Riad Satouff, som har en syrisk pappa och en fransk mamma och skriver om sin uppväxt i Libyen och Syrien. Ändå tror jag tyvärr att jag måste räkna honom som fransk, eftersom det är så han verkar definiera sig. Hur hade ni gjort?
Ett sätt att lättare klara utmaningarna är att anpassa dem lite. Som årets boktolva som innehåller en rad författare som kommer med nya böcker i vår. Inte fusk direkt, men visst underlättar det om jag som vill läsa aktuella böcker väljer just dessa författare. Jag har redan stiftat bekantskap med Augustin Erba, vars Snöstorm vi diskuterar i Kulturkollo läser och när det var min tur att välja bok i Bokbubblarna blev det en annan författare på listan.
Hur planerar och strukturerar du din läsning med läsmål eller läsutmaningar?
Är sedan 2 decennier med i bokcirkel som gör att det blir spridning på läsandet. Sätter mål att hinna läsa annat också men inte mer specifikt än så.
Bokcirklar är bra för att tvingas läsa sådant som inte prioriteras annars!
Precis, det gör inte så himla mycket om man inte klarar det! Sedan håller jag med om att det blir roligare om man anpassar utmaningarna lite. Det ska ju inte vara et ok, utan mer en pepp och möjlighet att läsa något annat.
Ang Riad Satouff tycker jag absolut att han kan räknas som syrisk, om han har bott i Syrien. Jag tycker att det går att definiera folk från flera länder, men att bara ett land räknas i sammanställningen.
Då kör jag på det! Hans pappa är från Syrien och han har bott och gått i skolan där. Däremot verkar han inte alls tycka om den delen av sitt liv, vilket märks i boken.
Och precis, det ska vara roligt att läsa!
Jag har också utmaningar – i år ska jag läsa 50 böcker, från 12 olika länder och 12 olika decennier (utgivningsår). Det är kul att bredda lösningen och ett bra sätt att läsa klassiker!
Gällande hemland har jag samma dilemma som du. Jag brukar kolla på Wikipedia och utgå från vad som står om nationalitet där. Om författaren har två hemländer brukar jag välja det land där boken utspelar sig, för då har jag ju läst något från det landet. Det är lite klurigt att hitta böcker från mer ovanliga litteraturländer för många stora författare tenderar att flytta antingen till USA eller Storbritannien…
Sen har jag en extra utmaning. Förra året läste jag 10 olika böcker som vunnit litterära pris (Nobel, Booker, August m.fl.). I år jag valt ut 12 kategorier, t.ex. en Nobelförfattare men också några böcker om amerikansk politik (pga valår). Kallar det ”12 böcker som bildar mig”. 🙂
Jag gillar utmaningar men måste också få läsa bladvändardeckare och feelgood mellan varven för att inte tröttna!
”12 böcker som bildar mig” låter riktigt intressant, den ska jag försöka komma ihåg nästa år. I år räcker det med utmaningar, men kan ha den i bakhuvudet.