Egentligen är Andra Chansen jordens mest meningslösa tv-program, men i år verkar SVT gå all in och bjuder på en rad framträdanden av gamla schlagerrävar som av olika anledningar valts in i Melodifestivalens Hall of Fame. I övrigt ser tävlingen ut som den brukar med ett gäng dueller där vinnaren tar sig till final och som vanligt blir jag förbannad över hur duellerna ser ut.
I första duellen tävlar Anis don Demina mot Ellen Benediktson och Simon Peyron. En hysterisk dagisidol mot en lugn duett känns som en märklig kombo och jag är rädd att Karin Gunnarsson med stöd av Christer Björkman sett till att Benediktson och Peyron får lämna tävlingen. Jag hoppas att de vinner, men tror inte att de kan stå emot barnrösterna. Synd då deras låt är en av få i årets tävling som har någon form av kvalitet och dessutom en av de bidrag jag tror hade klarat sig bäst i Eurovision.
I duell nummer två möts Malou Prytz och Paul Rey, två helt okej artister med två helt okej låtar. Vilket år som helst hade jag trott på Paul Rey då det brukar räcka långt att vara en unga man som sjunger hyfsat, men i år verkar det vara tjejernas år. Jag lägger min röst på Malou Prytz, men det spelar helt ärligt inte så stor roll vilken av låtarna som går vidare.
Tredje duellen kan bli en riktig rysare, där Felix Sandman har kändisskapet och Frida Öhrn den mer lättillgängliga låten. Jag tror trots allt på Sandman, men det är svårtippat. Det som talar för honom är att hans låt spelats en hel del på radio och att den växer i längden. Fördel Sandman alltså och det är också den av de två låtarna jag gillar bäst.
Den sista duellen är konstruerad så att en hallabaloolåt är garanterad i finalen. Lite tråkigt. Kvalitetsmässigt är Mendez och Alvaro Estrella strået vassare, men jag tror att de får svårt att stå emot Drängarnas fruktansvärda höskulledänga. Tyvärr.
Jag tror alltså på Anis don Demina, Malou Prytz, Felix Sandman och Drängarna, men ser hellre att vinnarna blir Ellen Benediktson och Simon Peyron, Malou Prytz, Felix Sandman och Mendez och Alvaro Estrella.
Hur det går får vi se ikväll. Jag kommer definitivt inte orka se spektaklet live, utan nöjer mig med en snabbkoll när allt är klart.