Elin Wägner är verkligen en riktig hjältinna som äntligen skrivit sig in i historieböckerna på riktigt. Hon tillhör de författare som ”inte fanns” när jag läste Litteraturvetenskap i Göteborg i mitten av 90-talet, men som nu tillhör i alla fall min självklara litteraturkanon. Jag har läst Norrtullsligan och Pennskaftet och dessutom gjort ett arbetsmaterial till den bearbetade version av Pennskaftet som Vilja förlag gett ut.
Det som gör Elin Wägner så speciell är att hon var så mycket mer än en författare. Hon var aktiv i kvinnorörelsen och kämpade för kvinnlig rösträtt. Från 1944 var hon ledamot i Svenska Akademien och tillhörde Fogelstadsgruppen som drev Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. En imponerande kvinna som nu porträtteras av Ulrica Knutson i boken Den besvärliga Elin Wägner som ges ut av Historiska Media i slutet av mars. Den ser jag fram emot att läsa.